Respons, noveller och textproduktion

Den här veckan har inneburit ett par olika uppgifter. Det har varit textrespons på förra veckans inlämningsuppgift/skrivuppgift, litteraturläsning av en valfri novellsamling (Jag valde Alice Munro och Brinnande livet) med uppgifter till och en klassrumsuppgift med diskussion kring hur man som pedagog kan jobba med en elevgrupp. Utöver det arbete med min egen textproduktion.

Allt är både intressant och givande. Och kanske, framför allt, utmanande när det gäller tankar kring skrivmetodik, att hitta vägar att använda mig av de texter jag läser, hur de kan fungera i undervisning och vad de är exempel på.

Likaså en utmaning med hur man kan få en skrivgrupp att fungera bra utifrån det som planerats i kombination med de personligheter som kommer med i gruppen.

Min egen textproduktion handlar mycket just nu om att skriva om, lägga till det som saknas, formulera bättre och förbättra utifrån tidigare responser/lektörsomdömen på texten. En utmaning bara det. Men roligt.

Annonser

”Pärlan som sprängde sitt skal” av Nadia Hashimi

Pärlan som sprängde sitt skal av Nadia Hashimi.

20190723_202500

Det här är en berättelse om två unga kvinnor i Afghanistan. Rahima lever i nutid i en familj med fem döttrar. Bristen på en son är tydlig och för att underlätta för familjen får Rahima från nio till tretton års ålder leva som pojke med allt vad det innebär. Tillåtelse att gå ärenden, gå i skolan, spela fotboll, röra sig mer fritt. Att sedan byta tillbaka och åter börja bete sig som flicka är en allt annat än enkel uppgift. Särskilt när hon och hennes båda äldre systrar hastigt gifts bort. Rahima blir därmed fjärde hustru till en krigsherre.

Parallellt med Rahimas historia får vi följa Shekiba, som levt ungefär hundra år före Rahima, men under samma förtryckta förhållanden för kvinnor. Också Shekiba lever periodvis som pojke och har sedan svårt att åter passa in i kvinnomallen. Särskilt som en olycka i barndomen bränt hennes ansikte svårt.

Det här är en bok om att våga ta plats, hur skrämmande och/eller hotfullt det kan te sig för både en själv och för omgivningen beroende på samhällets traditioner och förväntningar. Frågan som jag bär med mig är, utöver vilken kvinnosyn som finns världen över, är om och hur mycket jag själv har möjligheten att styra mitt liv, oavsett hur omständigheterna ser ut.

Det här är en bok med en driven historia, en bok som är svår att lägga ifrån sig och som drabbar i sin skoningslösa ärlighet. Det är en bok jag vill prata om och diskutera med andra som har läst den. Därför tror jag det är en bok som på ett alldeles särskilt sätt skulle passa i en bokcirkel. Oavsett hur och var du läser den, eller om du funderar på att läsa den, kan jag bara rekommendera en sak: Läs!

 

Nytt dokument – Nytt kapitel

Så var det inom kort (de närmaste dagarna eller i nästa vecka) dags att på nytt öppna ett ”nytt dokument”. Det är dags att påbörja den nya versionen av mitt manus efter ett helt år av strukturerat kringarbete.

Det senaste jag ägnat mig åt idag är att göra en preliminär kapitelindelning genom att sätta in knalligt rosa post-it-lappar där jag tycker det är lämpligt med ett kapitelbryt. Fördelen med post-its är att de går att flytta runt eller ta bort helt. Kanske har jag tänkt annorlunda nu när jag i en snabb genombläddring av scensammanfattningarna än i den andra halva av förra manusversionen som har preliminära kapitelindelningar.

20190905_105313

Foto: Helena Persson

En fråga som dykt upp i mitt huvud i det här är hur långa kapitel jag ska ha. Jag inser i den indelning jag gjort nu att det kommer bli väldigt ojämnt långa kapitel. Frågan är om det gör något, eller om det bara är en fördel. Ibland har man ju som läsare både mer och mindre tid under läsningen av en bok och oavsett så får man ju ibland stanna upp sin läsning mitt i ett kapitel.

Kanske hade det varit en idé att skriva utifrån en färdig kapitelindelning redan från början, där jag vet vad som ska hända i respektive kapitel och planera mängden tecken på ett ungefär för texten redan från början. Men så växte nu inte min text och min erfarenhet fram den här gången.

Är det någon annan skrivande person där ute som har erfarenhet av att skriva utifrån en redan färdig kapitelindelning? Är det något ni förespråkar eller spelar det mindre roll för texten?

 

Studierna tar fart

Två veckor in på skrivpedagoglinjen känns det äntligen som om studierna börjar ta fart något. Parallellt med mitt eget textprojekt har det blivit ”klassrumsdiskussioner” och textdialog via lärplattformen, inlämningsuppgift med respons kring skrivmetodik och respons på den uppgiften. Det känns intressant och spännande, när jag väl (förhoppningsvis) kommit in i lärplattformens funktioner.

20190111_121539

Foto: Helena Persson

Utöver det har jag försökt läsa en handbok om skrivande liksom skönlitteratur. Vi kommer läsa en del metodlitteratur om skrivande och en del skönlitteratur (romaner, noveller och lyrik) inom ramen för kursen också. Något jag ser fram emot. Jag hyser gott hopp om att det här läsåret kommer bli intressant, lärorikt och givande.

Sammanfattning augusti 2019

Ytterligare en skrivmånad att lägga till handlingarna, och jag kan sätta upp två punkter i sammanfattningen kring skrivandet.

  • Detaljplan inför version 5, 5 maj – 22 juni 1791.
  • Kursstart på skrivpedagoglinjen på Skurups folkhögskola.

Den tidsperiod jag jobbat med i manuset är dessutom en tid då det händer mycket, så det är mycket att anteckna. Det gör mig extra nöjd med det jag har uppnått.

Att nu få ägna ett helt läsår åt skrivandet (fram till 1 juni 2020) blir intressant. Det ska bli spännande att se om studierna till skrivpedagog gör att jag förändrar mitt sätt att skriva något. Antagligen något jag lär återkomma till så småningom, om så är fallet.

”Flytten till Cornwall” av Liz Fenwick

Flytten till Cornwall av Liz Fenwick.

20190718_143912

Maddie är änka efter John och har hand om hans allt annat än trevliga tonårsdotter, vars mamma övergav henne då hon var liten. Hon lever med sorgen och försöker klara ut tillvaron trots minnen av det som varit, när hon ärver ett stort hus – Trevenen – i Cornwall. Och inte vilket hus som helst. Ett med rejält renoveringsbehov.

Det hon drömt om, ett liv med ett lugnt liv på landet, blir inte alls som hon tänkt sig. Hon behöver skaffa pengar till renovering, och grannarna är både nyfikna (inget går att hålla hemligt) och snart är Maddie insyltad upp över öronen med både grannar och två stiliga män. För att inte tala om de trådar från Maddies förflutna som gör sig påminda genom både foton och dagböcker.

En bok som är lättläst i feelgoodgenren. Vill man ha något som inte kräver för mycket engagemang i hängmattan eller på stranden är boken rätt, med ett driv och rätt förutsägbart slut, men vill man lite mer och bita i är det inte rätt bok. Det jag har främst att invända är att författaren lite för ofta inte låter mig följa med i personers förflyttningar. De flyttar sig/reser sig/anländer i rummet/huset utan att ha varit närvarande tidigare eller liknande vid upprepade tillfällen utan att det skrivs ut. Det gör att jag inte riktigt förstår hur det gick till och allt som oftast måste gå tillbaka i texten för att se om jag missat något. Ibland måste jag läsa om meningar för att få ett riktigt bra sammanhang, och där vet jag inte om det är översättningen eller grundtexten som fallerar.

Som sagt, en lagom skön bok att läsa om man vill ha en slapp dag på stranden, eller i det som jag brukar kalla ”förkylningslitteratur” – litteratur när du inte orkar lägga en massa engagemang i läsningen eller följa djupare spår.

 

Dags för studierna

Efter en intensiv vecka med avslutning av jobb och kursstart på skrivpedagoglinjen på Skurups folkhögskola är jag nu glad åt en vilosöndag. Torsdag-fredag var riktigt fullproppade med nya klasskamrater och lärare, massor av information och naturligtvis spänning inför det nya. Men jag hoppas och tror verkligen att kursen kommer att motsvara mina förväntningar.

I morgon är det dags att dra igång på allvar med uppgifter och inlämningstext. Det är inte utan att det kliar i fingrarna på mig. Men till dess, lite nödvändig vila.