Utförsbacke

Resultatet blev 34 sidor sammanfattning av manus den här helgen, och nu har jag kommit igenom 210 av manusets 375 sidor (dubbelt radavstånd, 12 punkter). Så nu när jag är igenom mer än hälften känns det verkligen som om jag kommit någon vart. Men arbetet traskar på, och samtidigt är det både kul och skrämmande att se att det faktiskt finns en hel del som jag glömt att jag skrivit. Där tror jag nog sammanfattningen gör nytta, så att jag lättare kan bläddra lite fram och tillbaka. Förhoppningsvis är det lättare att hitta rätt plats/scen i texten i 70 sidor anteckningar, än 375 sidor text.

Annonser

Hålla på karaktärerna

Skrivförmiddag och dagens glädjande insikt är att även jag, som vet hur det går, kan sitta och heja på min karaktär medan jag läser om texten och tycka att den reagerar och agerar på rätt sätt just där och då. Då tror jag att jag kommit en bit på väg. Säkert kan jag stärka och förstärka en hel del både där och på vägen dit. Men det är ändå skönt att se att jag kan skapa känslor hos mig själv, trots alla de år jag redan tillbringat med texten.

Rädslor

Jag stoppade nyligen in filmen ”Harry Potter och fången från Azkaban” i DVD-spelaren. Och det tog inte många minuter innan jag började fundera på det där med rädslor hos karaktärerna. Vilka är deras rädslor, och hur påverkar det dem i det de går igenom? På något sätt blir det så tydligt i just den här filmen där dementorerna påverkar Harry och är något han måste övervinna.

Likaså har J.K Rowling – Harry Potterböckernas författare – jobbat med vad det är som kan få oss att övervinna rädslor. I en scen från försvar mot svartkonster får eleverna möta en boggart. En boggart tar sig formen av det du är mest rädd för, vilket gör att den tar olika gestalt beroende på vem den möter. Bästa sättet att ta sig an en boggart/rädsla är att möta med skratt, något som eleverna får prova på.

Kanske är detta något att fundera kring vad gäller mina egna karaktärer. Vilka är deras rädslor? Hur gestaltar de sig i berättelsen? Och hur väljer romangestalterna att möta sina rädslor? Ger de vika för dem, eller tar de itu med dem och till och med besegrar dem?

Karaktärstankar

Helgen har inneburit drygt 30 sidor scensammanfattning och en skrivarfika. Däremellan har jag också läst lite i senaste numret av tidningen Skriva. Artikeln om karaktärer var intressant och där finns mycket jag vill fortsätta fundera kring. Hur får jag karaktärer med både bra och dåliga sidor? Och hur får jag de dåliga sidorna att vara trovärdiga? Det finns mycket att reflektera kring och jobba med angående karaktärerna. Ingen människa är helt och hållet ond eller god. Så inte heller karaktärerna. Hur får jag till deras goda och dåliga sidor? Hur blir de trovärdiga? Och hur gestaltar de sig i min, eller kanske snarast deras, historia?

Sammanfattning av oktober 2018

 

Dags att göra en liten sammanfattning av den här månadens skrivarbete.

 

  • 83 sidor scensammanfattningar från version 4.
  • Anteckningar till version 5
  • Scheman över händelser och vistelser för enklare överblick av nuvarande och kommande versioner.
  • Dagboksskrivande lunchtid.
20180831_190157

Foto: Helena Persson

Skönt att se att jag kommer framåt. Det är ändå lite märkligt det där hur vissa saker flyter bättre i perioder än annars. I våras och somras flöt dagboksskrivandet (när jag låter karaktärerna skriva sina dagböcker) hur smidigt och enkelt som helst. Men just nu går det segt. Kanske för att jag skriver dagboksskrivandet för det som händer i slutet av romanen, medan resten av skrivarbetet pågår i en helt annan del av historien. Huvudet blir liksom kluvet. Men å andra sidan ser jag det nog ändå mest som positivt att jag får umgås med mina karaktärer. Och dagboksskrivandet är ju mest för min egen skull, även om jag hoppas att det påverkar romanen i positiv riktning.

Översikt eller småpill

Ny dag med effektivt skrivarbete och 20 sidor scensammanfattningar som resultat. Jag funderar mest på vad det är som gör att jag vissa dagar bara kommer igenom 10 – 12 sidor, och andra dagar, som den här helgen, 20 sidor per dag. Det är ju inte mindre text på sidorna. Kanske kan det ligga något i att jag vissa gånger har en tendens att fastna i detaljerna, medan jag den här helgen har haft lättare att hålla mig till det mer övergripande. Ändå tycker jag inte att jag missat detaljerna de senaste dagarna.

Nåja… Det känns ändå skönt med ett rejält kliv framåt med 40 sidor den här helgen. Jag trodde i mitt stilla sinne att jag skulle ha läst igenom och scensammanfattat hela manuset lagom till jul. Just ni tvivlar jag skarpt på detta. Men det finns anledningar till att jag tror det är bra att det inte går för snabbt. Jag lär få återkomma till det vid ett senare tillfälle. Idag tillåter jag mig i alla fall att vara nöjd med helgens arbete.