”En vampyrs bekännelse” av Anne Rice

En vampyrs bekännelse av Anne Rice.

 20180706_163156

Här får vi möta vampyren Louis som från ett rum i San Francisco berättar sin historia för en ung journalist. Berättelsen tar oss till en början långt tillbaka i tiden där en ung Louis med hjälp av den karismatiske vampyren Lestat sällar sig till de levande döda. Sedan följer en historia genom flera århundraden och genom flera världsdelar. En kamp för acceptans, frigörelse, identitet och kärlek tar form. Vem är jag i den tappning jag är nu? Vart vill jag i och vad vill jag med det liv jag lever nu? Möten följer på möten och hela tiden ligger, som jag uppfattar det, den stora frågan och gror i Louis liv: skillnaden mellan gott och ont och om godheten kan finnas kvar i honom sedan han blev vampyr. En ständig kamp där han aldrig riktigt verkar hitta svaret. 

En bok som inte väjer för de svåra frågorna. Kanske lite seg inledningsvis, och en berättelse som tar mig tid att läsa, men en bok jag så här i efterhand inte vill ha oläst. Trots att det inte är vad jag brukar läsa har jag inte skrämts iväg, utan snarare blivit nyfiken på att testa fler böcker i genren.

 

Annonser

”30 dejter på 30 dagar” av Sarah Title

30 dejter på 30 dagar av Sarah Title.

20180612_100245

Melissa ”Bernie” Bernard är bibliotekarien som är lycklig singel och mycket engagerad i sitt jobb på universitetsbiblioteket. Ett jobb som inte ger henne någon som helst berömmelse, och hon är nöjd med det.

Colin däremot ligger mer risigt till. Han jobbar som reporter på en nättidning och måste komma på några bra artikel-/reportageidéer snarast för att få behålla jobbet. Annars försvinner det till en yngre förmåga.

När så ett videoklipp där Bernie framställs som ”den ogillande bibliotekarien” blir en viral succé ser han sin chans att göra ett make over-reportage och tar kontakt med Bernie. Han kläcker ur sig förslaget om 30 dejter på 30 dagar. Melissa själv är till en början väldigt skeptisk. Hon är nöjd och glad över sitt singelliv och behöver inte en man för att må bra. Och behöver inte heller visa omvärlden en annan bild av sig själv. Ändå är det något i henne som vill bevisa att hon faktiskt inte är odejtbar.

En lagom lättläst feelgood-bok som inte kräver mycket energi, men som ger mig ett antal igenkännande leenden och nickningar. Men inte mycket till läsutmaning.

”Skriva poesi – Om diktandets hantverk” av Mats Söderlund

Skriva poesi – Om diktandets hantverk av Mats Söderlund.

 20180602_144642

Skriva poesi är en handbok i att skriva lyrik som verkligen går på djupet. Söderlund tar sig an allt från frågan varför man ska skriva lyrik, till poesins historia och visar på ett djupgående hantverk i diktkonsten. Allt varvat med diktanalyser av olika poeter, från Sapfo till Athena Fakkokhzad.

 De olika kapitlen är indelade i till exempel läsning, bildspråk, rytm, och tema, men tar också upp metod och att prata fram poesin, så kallad spoken word. Vi får insikt i olika versmått och hur dessa används och har använts i historien, liksom att det är fritt fram att bryta mot versmåttens olika regler. Avslutningsvis ett kapitel om hur du blir klar att skicka till förlag, eller så klar du nu kan bli med något så levande som en text.

 Det är en handbok såväl för nybörjaren som för den mer erfarne poeten. En bok att läsa från pärm till pärm, men också att använda som uppslagsbok när man vill jobba särskilt med något av de kapitel som boken tar upp.

 En bok jag kan rekommendera till alla som skriver eller vill skriva poesi.

”Frihet” av Hilary Mantel

Frihet av Hilary Mantel är första delen i en trilogi om franska revolutionen. De andra två med titlarna Jämlikhet och Broderskap.

20180407_155419

 

Här får vi följa de tre männen d’Anton, Desmoulins och Robespierre från deras uppväxt och skoltid fram till dess de verkar som advokater i det franska samhället med en vilja att förändra saker och ting. Revolutionen ligger och pyr under ytan och vi får möta dem tillsammans med familjemedlemmar, grannar, släktfejder och otroheter. Till slut eskalerar allt i och med att revolutionen bryter ut.

Det är ett driv i berättandet och saker händer slag i slag. Så till den grad att jag ofta svårt har svårt att hänga med. Kanske beror det på att jag saknar ett tydligare personbeskrivningar (skillnader mellan de tre männen som för mig känns alldeles för lika) och miljöbeskrivningar (jag ser inte mycket av miljöerna som boken utspelar sig i framför mig), liksom lite långsammare passager i berättandet där jag som läsare hinner vila. Jag lyckas inte riktigt ta till mig varken händelserna eller karaktärerna. Kanske förändras det till del två (Jämlikhet).

Kort sagt, en bok jag hade väldigt höga förväntningar på, men där de långt ifrån infriades. Tänker att jag så småningom åtminstone ger del två en chans, men inte just nu.

”Heligt år” av Peter Halldorf

Heligt år av Peter Halldorf är en bok som fördjupar sig i kyrkoårets historia.

Halldorf beskriver med god kunskap och många referenser kyrkoårets rytm från adventstidens och jultidens glädje, vidare över fastan fram till påskens drama och pingstens glädje. Jag upplever att bokens tyngdpunkt ligger här. Den del av kyrkoåret som har tonvikten på Jesu liv och verk.

Sedan följer andra halvårets mer jämna lunk med trefaldighetstiden, eller som den kallas i vissa kyrkor, söndagarna efter pingst. De söndag som har mer fokus på vårt kristna liv.

Även martyrdagarna och deras plats i kyrkoåret berörs.

Boken är uppbyggd utifrån en stor ekumenisk bredd och visar på likheter och skillnader mellan de stora kristna trosinriktningarna (katolska, ortodoxa och protestantiska).

Som avslutning kommer ett kapitel som tar upp gudstjänstens plats i våra liv och hur den kan fördjupa den troendes liv.

Jag tycker boken både visar på god introduktion, men också ger möjlighet till fördjupning och nya tankar för den som behöver det. En bok att läsa och reflektera kring, både vad gäller den egna traditionen och andras, då den ger flera olika infallsvinklar. Ibland kan dock notapparaten bli lite väl lång, men den är samtidigt utförlig för den som vill fördjupa sig ännu mer. Helt klart läsvärd.

”Den blå hertiginnan” av Philippa Gregory

Den blå hertiginnan av Philippa Gregory.

Jacquetta blir som ung bortgift med hertigen av Bedford, regent över det engelskstyrda Frankrike. Som Frankrikes första dam faller ett stort ansvar på henne. Men den allra största anledningen till att hertigen äktat henne är hennes påstådda släktskap med vattengudinnan Melusina. Ett släktskap som gett henne rykte om sig att vara synsk. En kraft som inte är alldeles enkelt att bära med sig när kvinnor lätt kan anklagas och fällas för trolldom och häxeri. Men hertigen vill åt hennes kunskaper.

 När Jacquetta efter ett äktenskap på bara ett par år blir änka öppnas nya möjligheter. Hon gifter om sig av kärlek med en man mycket under sin egen klass. Något som inte uppskattas av alla och hon förvisas från det engelska hovet. Nöjd med tillvaron lever hon lantliv medan familjen växer. Men snart behövs hennes tjänster igen, då den unge kungen ska äkta en fransk prinsessa, Margareta av Anjou.

 20171029_163027

Jacquetta blir hovdam och drottningens närmaste förtrogna. De följs åt genom strider, konspirationer, glädjeämnen och intriger. Jacquettas förmåga är fortfarande eftertraktad och mäktig. Har hon äntligen fått den beskyddande person hon behöver för sig och sin familj? Och är det möjligt för henne att använda sin gåva? Är det ens något hon vill?

 En spännande bok med rosornas krig som kuliss. Engelsk 1400-tals historia när den är som mest spännande. Det märks att Philippa Gregory är påläst i ämnet och vet att berätta en god historia. Boken avslutas med ett efterord av författaren, samt en gedigen litteraturlista för den som vill läsa vidare. Jag blir absolut sugen på att läsa mer av författaren.

”Ännu ett liv” av Theodor Kallifatides

Ännu ett liv av Theodor Kallifatides.

 

20171006_074608

Efter ett långt skrivande liv bestämmer sig Theodor Kallifatides för att det nu är dags att sluta skriva. Det finns ändå ingenting kvar att berätta. Han gör sig av med skrivarlyan och försöker landa i sitt nya liv och hitta nya rutiner. Men det vill sig inte riktigt. Vem är han i det här livet? Vad ska han göra?

Theodor försöker skriva på nytt, men orden vill inte komma till honom. I detta mellanläge befinner han sig. Skriva eller inte skriva? Men tankarna står inte still för det. Han betraktar omgivningen. Samhället. Funderar över yttrandefriheten och dess både gränser och möjligheter. Över hur det är att ha både emigrerat och immigrerat. Och slutligen även resan tillbaka till Grekland tillsammans med hustrun, och händelsen som är så viktig och förlösande för honom.

En vacker och tänkvärd bok av en man med djup och enorm kärlek till språket, sin omgivning och berättandet. Jag vill läsa med penna i handen och stryka under, notera utropstecken och läsa långsamt. Det är en fröjd att läsa Theodor Kallifatides när han skriver så här.