Det blev en utflykt idag. Till Kalmar slott och säsongsutställningen om Monet och impressionisterna. En fantastiskt vacker utställning för både öga och öra. Passa på att åka dit i sommar om du har möjligheten.
Från Kalmar slotts säsongsutställning 2023.
Det blev också lite fika vid skeppsbrokajen med eget fika från fikaryggsäcken. Riktigt skönt i solen om än lite blåsigt.
Fika på kajen. Foto” Helena Persson
Allt som allt en skön ledig onsdag. Fick även lite lunchtankar med min karaktär Hanna trots att jag fick med mig fel skrivkasse i ryggsäcken. Men det gick bra ändå. I morgon blir det nytt skrivpass hemma.
Det har varit skönt att ta lite skrivledigt nu under påskhelgen och istället vila, läsa, gå till kyrkan och fira påsk. För att orka skrivandet i det långa loppet är det verkligen viktigt. Igår – påskdagen – blev det dessutom en härlig promenad i solen och lite träning på utegymmet. Riktigt skönt och uppskattat.
I eftermiddag har jag varit på konsert på Gummifabriken i Värnamo och lyssnat på Kv.Arken. Så avkopplande och trevligt att få lyssna på duktiga musiker.
Auditoriets scen i Gummifabriken.
Att få lyssna till andra kreativa människor och deras uttryckssätt tycker jag är viktigt för den egna kreativiteten. Det blir liksom en påfyllning och inspiration samtidigt som det är en avkoppling. Har du inte testat, så gör det.
Är det något jag är svag för så är det chokladbollar 😋
Det blev också en riktigt god fika innan konserten.
Igår kväll hade jag lyxen att få bevista kvällsprogrammet på Smålit i Värnamo. Fyra intressanta författarsamtal som leddes av Johanna Lundin.
Först ut var Negar Naseh som fått årets migrantpris och som berättade om sin bok ”En handfull vind”. Näst på tur var Lina Nordquist som berättade om ”Livet innan du dör”. Jag fick hem hennes första bok ”Dit du går, följer jag” i veckan och det ska bli spännande att läsa den.
Efter paus, mingel och möjligheter att köpa böcker (och fika) och träffa författarna fortsatte kvällen med Moa Herngren som berättade om boken ”Skilsmässan” och där också många förra boken ”Svärmodern” fick komma med i samtalet.
Kvällen avslutades med samtal med Torbjörn Flygt om hans senaste bok ”Slugger”, som är en tredje del efter ”Underdog” och ”Outsider”.
Alla fyra samtalen gick också in under årets tema ”Motstånd” och det är spännande att få lyssna till andras författarskap på det viset. En riktigt lyckad kväll således.
”Sofias val” är en historisk kärleksroman med kvinnans möjlighet, eller kanske snarast bristande möjlighet, genom historien att kunna besluta över sitt eget liv.
Kanske är det här ett perfekt julklappstips för någon du känner som gillar att läsa om både kärlek, historiska miljöer och kluriga beslut.
Då boken numera trycks först när en beställning läggs tar det lite extra tid att få den. Men beställer man den nu bör man få den i god tid innan jul. Den finns hos Adlibris, Bokus och Akademibokhandeln, men går också att beställa via den fysiska bokhandeln.
”Sofias val” av Helena Persson
Baksidestexten hittar du här:
Året är 1790 och greve Fabian Falkenhöök har allt utom en hustru. Hans farmors ständiga krav på att han ska stadga sig tär på honom, samtidigt är hon aldrig nöjd med någon av de kvinnor han presenterar för henne. Så när Fabian vinner en gård i en spelomgång öppnar sig också möjligheten att få en hustru på köpet. Men vågar han satsa på kvinnan som erbjuds?
Fröken Sofia Enestierna drömmer om två saker, den förestående nyårsbalen samt giftermål med barndomsvännen och kärleken, Oscar Adlersparre. Vad hon inte vet om är de mörka hot som hänger över familjen på grund av faderns alkohol- och spelproblem, som hotar att göra dem hemlösa.
På den hett efterlängtade nyårsbalen rasar världen samman för Sofia då hon utan förvarning finner sig vara förlovad med en man hon knappt träffat och än mindre känner. Hur ska hon ta sig ur situationen hon befinner sig i?
Sofias val är en historisk kärleksroman som berättar om hur det var att vara kvinna på 1700-talet och långt ifrån alltid ha möjligheten att yttra sig om sitt eget liv.
Det här är en brevroman, som inleds med att brittiska Tina skickar ett brev till muséet i Silkeborg i Danmark. På muséet jobbar Anders som svarar, även om brevet inte är adresserat till honom.
”Vi möts på muséet” av Anne Youngson.
Med Tollundmannen, en man som hittats välbevarad i en torvmosse, som gemensam referens påbörjas en brevväxling som också innebär att en helt ny vänskap växer fram. Vi får följa Tinas lantbrukarliv i England och Anders liv på muséet i Danmark, deras familjer, vardagsliv och bekymmer, liksom Tinas längtan att komma till Silkeborg och se Tollundmannen.
Ett spännande grepp med en roman som bara bygger på en brevväxling, vilket var mer vanligt på 1700-talet än idag. Ett grepp där allt berättas bara genom det vi får veta i breven. Jag gillar greppet just för att det är lite ovanligare i dagens romanutgivning, åtminstone bland de romaner jag hittar till.
En liten pärla för den som vill ta del av två människors mogna liv, tankar om nuet och drömmar framåt.
Har du funderat på vad som händer om du inte får skriva? I en anteckningsbok hittade jag för ett tag sedan citatet nedan av R M Rilke som jag skrivit ned i samband med en föreläsning för ett antal år sedan. Jag vet inte om citatet är 100% korrekt återgivet, men hur som helst är det tänkvärt tycker jag.
Hur är det för dig? Stämmer detta när det gäller ditt skrivande? Eller någon annan livsdröm som du har?
Hur har du valt att lägga upp livet för att få det att fungera kring ditt skrivande/dina drömmar? Om du inte fått till det, hur skulle du vilja att det såg ut i stället? Vad längtar du efter? Hur kan du bygga ditt liv kring din dröm så att den fungerar i din vardag?
Har du semester kanske det kan vara värt att utvärdera din vardag och se till att dina drömmar få plats mer än bara under semestertiderna.
I morse kom jag till den där punkten när det var dags att öppna upp ett helt tomt dokument i Word igen och påbörja textproduktion. Det där med att skapa nytt (nåja, grundstoryn har jag sedan tidigare). Cirka 600 ord blev det idag. Spännande och läskigt samtidigt. Kommer jag att få ihop en historia till? Kan jag ro det i land? Finns en bärighet i texten, som jag vet kommer behöva jobbas om många gånger. Jag har klarat det en gång. Kan jag klara det igen?
Skrivkassen som får följa med när jag går på skrivarfika.
Utöver det har jag skrivit på en översiktlig tidslinje för att få koll på texten. Det kommer också bli försök till att jobba med frågor kring huvudpersoner, vändpunkter mm. Jag inser hur mycket jag lärt mig av arbetet med ”Sofias val”. Erfarenheter som jag tar med mig till det som i dagsläget går under arbetsnamnet ”Hannas historia”.
Är du intresserad av att börja skriva, men osäker på hur du ska bygga en historia, beskriva miljön eller lära känna dina karaktärer? Då är det här skrivarkursen för dig. Vi börjar från grunden med att bygga en historia med hinder på vägen och mål att uppnå. Sedan fortsätter vi med karaktärer, dialog och miljöbeskrivning.
Under dagen blir du inte färdig med någon historia, men du kommer att ha många redskap med dig hem att jobba vidare med för att kunna skriva vidare.
Funderar du på vad du ska köpa som mors dagspresent? Eller på din egen sommarläsning? Kanske passar boken ”Sofias val” till något av tillfällena. En historisk kärleksroman med både en och två och tre saker att övervinna och försöka komma underfund med på vägen. Vem är egentligen värd att satsa på? Barndomsvännen Oscar eller den stilige Fabian? Läs och följ Sofia på vägen mot ett livsavgörande val.
”Sofias val” av Helena Persson
Bokens baksidestext hittar du här:
Året är 1790 och greve Fabian Falkenhöök har allt utom en hustru. Hans farmors ständiga krav på att han ska stadga sig tär på honom, samtidigt är hon aldrig nöjd med någon av de kvinnor han presenterar för henne. Så när Fabian vinner en gård i en spelomgång öppnar sig också möjligheten att få en hustru på köpet. Men vågar han satsa på kvinnan som erbjuds?
Fröken Sofia Enestierna drömmer om två saker, den förestående nyårsbalen samt giftermål med barndomsvännen och kärleken, Oscar Adlersparre. Vad hon inte vet om är de mörka hot som hänger över familjen på grund av faderns alkohol- och spelproblem, som hotar att göra dem hemlösa.
På den hett efterlängtade nyårsbalen rasar världen samman för Sofia då hon utan förvarning finner sig vara förlovad med en man hon knappt träffat och än mindre känner. Hur ska hon ta sig ur situationen hon befinner sig i?
Sofias val är en historisk kärleksroman som berättar om hur det var att vara kvinna på 1700-talet och långt ifrån alltid ha möjligheten att yttra sig om sitt eget liv.
”Fem pärlor till jungfruns krona” av Maria Gustavsdotter
Det här är en trilogi (Dottern, Hustrun och Änkan) om Gertraud och hennes liv i Kalmar. Vi för möta Gertraud då hon som barn förlorar sin mor och får flytta till sin gudmor, vidare genom äktenskapet med Nils och till livet som åldrad änka på undantag i det egna hemmet. Som en röd tråd går löftet hon ger till jungfru Maria som barn om ett nytt altarkläde. Broderiet finns där, men så mycket annat av vardagslivet tar upp tiden. Ändå är broderiet något som gläder Gertraud. Broderiet och hennes starka tro.
”Fem pärlor till jungfruns krona” av Maria Gustavsdotter.
Vid sidan om detta är det en målande skildring av Kalmar på 1500-talet, om kvinnans lott och liv, tankar och uppgifter. Det är så att jag känner värmen från elden, doften från havet och den salta smaken i dricksvattnet. Jag gläds med Gertraud över hennes glädjeämnen och våndas med henne över de saker hon själv inte kan påverka, men påverkas av på alla plan.
Jag märker hur oerhört mycket research Maria Gustavsdotter har gjort, både om Kalmar, 1500-talet och den skiftande brytningstiden mellan katolicismen och protestantismen i Sverige, allt vackert gestaltat i en kvinnas hela liv. Jag bär med mig Gertraud och kommer på mig själv med att ständigt återvända till henne i tanken. En serie jag verkligen kan rekommendera.
Jag har hittills fått så många härliga tillrop och beröm för min bok, vilket naturligtvis värmer oerhört mycket.
Vad som är extra roligt tycker jag är att boken är betygsatt med 4 av 5 stjärnor på de båda strömningstjänsterna Nextory och Storytel där boken kan läsas som e-bok. E-boken finns även hos Bookbeat, liksom hos bibliotekens app Biblio, men där ser jag inget läsaromdöme.
”Sofias val” av Helena Persson
Även den fysiska upplagan säljer och efter 3 veckor på marknaden har redan drygt halva upplagan sålts vilket naturligtvis också är fantastiskt roligt. Jag hoppas det fortsätter på det här spåret.
Ännu har boken inte recenserats hos BTJ där de flesta biblioteken får sin vägledning kring inköp, men det kommer nog så småningom. De ska ha fått sina recensionsexemplar vid det här laget. Förhoppningsvis kan även en positiv recension där ge en extra skjuts till försäljningen. Jag hoppas!
Framsidan på boken är en bild på Ronnums herrgård som jag själv tog för flera år sedan, när manuset ännu var i sin linda. Jag var där några mysiga semesterdagar och satt och skrev, gick runt och fotade och bara njöt av tillvaron. Lite spa blev det också i deras mysiga spaavdelning. Stället ligger i Vargön utanför Vänersborg och är det lika bra nu som då (vilket jag hoppas att de är) så är stället verkligen värt ett besök.
Ännu en utgivningsdag, då Sofias val ges ut som e-bok (e-text). Boken finns också som e-bok (e-text, ej ljudbok) hos Bokus och Adlibris, samt hos streamingtjänster som Storytel, Bookbeat och Nextory. Även bibliotekens app Biblio har e-boken för utlån.
”Sofias val” av Helena Persson, nu också som e-bok.
Det rullar på med försäljningen av boken och det är riktigt roligt! Jag hoppas trenden håller i sig. Under tiden jobbar jag på med mina tankar och kontakter kring print-on-demand-upplagan och försöker så gått det går att marknadsföra boken.
Igår kom också en fin intervju i lokala Markbladet nummer 5/2022. Roligt att det finns intresse för bokdebuten även i mina uppväxttrakter.
Foto: Helena Persson
Fantastiskt roligt att i veckan få höra att den lokala Arvids bokhandel fått beställa fler exemplar av min bok eftersom det varit strykande åtgång.
Jag är också försiktigt optimistisk angående att restriktionerna verkar lätta snart. Kanske kan jag därmed också komma ut och marknadsföra boken mer fysiskt också.
Så vi får se lite vad den närmsta framtiden bär med sig.
Julia Cameron skriver i boken ”Lev kreativt” (The Artist’s way) om konstnärsträffen. Dvs tid som planeras in varje vecka och som ska ge ditt kreativa medvetande näring. Det behöver inte kosta pengar men det behöver vara roligt och fylla på energi. Du ska göra det ensam, utan att ta med dig något sällskap.
Jag är dålig på att prioritera konstnärsträffen i mitt liv, även om jag ofta längtar efter det. Men i helgen som gick tog jag mig iväg på konsert med Värnamo kammarorkester i Värnamo kyrka. Vivaldis ”De fyra årstiderna” spelades. Fantastiskt att bara få sitta ner och lyssna.
Vad gör du helst för att ge näring och inspiration åt din kreativitet?
Att kunna gestalta känslor och upplevelser är något man behöver öva på. Det är lättare att som läsare uppleva det karaktären upplever om det gestaltas (t ex ”hon log med hela ansiktet”) istället för att det skrivs ut (t ex ”hon var glad”).
Foto: Helena Persson
I den här övningen ska du låta gräset beskriva känslan av snö. Är det skillnad på blötsnö och lite fastare snö. Hur många olika typer av snö kan du komma på att skriva om? Hur känns det precis innan ett snöfall börjar? När första snöflingan landar i gräset? Hur känns det sedan när snön smälter?
”Huset Här möter vi ett ”jag” som besöker huset Usher mitt ute i skogen. Hans känsla när han anländer är med en rysning och dessa rysningar förstärks under berättelsens gång. Det är sprickor i huset, månsken, väder som påverkar och sjukdomar med en till synes naturlig dödlig utgång. Trots detta är det något som inte stämmer. Jaget är oroat, och värden, studiekamraten som är den siste i huset Usher, verkar allt annat än tillräknelig i sitt beteende.
”Huset Ushers undergång” av Edgar Allan Poe
En novell av skräckmästaren Poe som långsamt byggs upp mot sitt klimax. Vill man studera skräcknovellens uppbyggnad är det här ett perfekt exempel, trots att den har många år på nacken då den första gången utgavs 1839.
Du missar väl inte att du kan gå en kurs i att skriva historisk skönlitteratur via mail på Helenas skrivarverkstad®! 5 lektioner via mail där vi tittar på dramaturgi, miljö, karaktär, och dialog. Men också vad som behövs av research och källkritik.
Utöver teori och skrivövningar får du också läsa en skönlitterär historisk roman för att studera hantverket.
Du missar väl inte att du kan gå en kurs i att skriva historisk skönlitteratur via mail på Helenas skrivarverkstad®! 5 lektioner via mail där vi tittar på dramaturgi, miljö, karaktär, och dialog. Men också vad som behövs av research och källkritik.
Utöver teori och skrivövningar får du också läsa en skönlitterär historisk roman för att studera hantverket.
Du missar väl inte att du kan gå en kurs i att skriva historisk skönlitteratur via mail på Helenas skrivarverkstad®! 5 lektioner via mail där vi tittar på dramaturgi, miljö, karaktär, och dialog. Men också vad som behövs av research och källkritik.
Utöver teori och skrivövningar får du också läsa en skönlitterär historisk roman för att studera hantverket.
Så har en månad till rullat iväg och jag kan sammanfatta med att följande hänt rent skrivarmässigt:
Jag har arbetat med en översikt över nya romanprojektet som just nu går under benämningen ”Hannas historia”.
Jag har arbetat med karaktärer tillromanprojektet samt
Påbörjat ett mer detaljerat skrivande av scener till version 2.
Jag har gjort powerpointpresentation till en skrivarkurs i att skriva historisk skönlitteratur.
Och så har jag haft första tillfället av tre på en skrivarkurs på biblioteket i grannkommunen. Det hölls via skype och var en ny erfarenhet. Vissa grejer funkade bra, och annat fick jag snabbt hitta en lösning på men till slut tror jag det gick relativt bra ändå.
Utöver det har jag fått ”nej tack” från ytterligare ett förlag (nu uppe i 5 av 9 som sagt nej, resterande har ännu inte gett besked).
Att få nej tack är inget som egentligen förvånar mig, då det var tufft nog redan innan att bli antagen och nu i pandemitider så har antalet inskickade manus till förlag ökat med 30%. Så ett redan minimalt nålsöga har blivit ännu mindre. Men än finns chansen kvar, tänker jag.
Sista helgen i januari har nu varit skrivledig och det har varit skönt. Det behövs för att låta hjärnan vila lite från skrivandet. Nästa vecka är det ny månad och därmed nya skrivartag .
På Gislaveds bibliotek ges en grund kurs i skrivande med Helena Persson, skrivpedagog som kursledare. Vi tittar på vad som behövs för att bygga en historia, så som mål, hinder, karaktärer, och miljö med mera. Teori och skrivövningar varvas.
Du missar väl inte att du kan gå en kurs på 5 lektioner i att skriva dina memoarer / skriva om ditt liv via mail på Helenas skrivarverkstad®. Vi tittar på barndom, skolår, tonår, vuxenliv och ålderdom med hjälp av frågor, tankekartor och tidslinjer.
Låt kristallkronan berätta om festen under kvällens gång med start när gästerna börjar anlända. Låt den berätta om samtal, intriger, mat, flirt, dans, musik eller vad som nu kan hända.
Foto: Helena Persson
Försök också låta mat, musik, klädsel och, vilket kan vara klurigare, språkbruk avslöja vilken tid det är. 1300-tal? 1700-tal? 1940-tal? 1970-tal? Nutid? Eller någon helt annan tid Välj en tidpunkt som intresserar dig.
Skriver du för att du vill om ditt liv, och vill därmed veta mer om din livshistoria? Hinner du inte släktforska själv, eller har du inte kunskapen? Varför inte kontakta Lisa Holmblad på Hur ska jag släktforska? Hon har både kompetens och tjänster som kan hjälpa dig på vägen.
Själv har jag ännu inte möjlighet att erbjuda skrivcoachning. Men är du intresserad kan du alltid vända dig till min namne Helena A – skrivcoach som erbjuder både det, första kapitel-analys och mycket annat matnyttigt.
Sedan några veckor har driver Helenas skrivarverkstad även ett Instagramkonto: @Helenasskrivarverkstad Följ med på resan och du får skrivtips, skrivövningar och annat spännande.
Jag inser att jag nu i maj är uppe i 6 år med bloggen. Året var 2014 då jag med viss tvekan och vånda startade upp Livet med orden utan att veta riktigt vad jag skulle skriva om mitt skrivande. Nu har den blivit en integrerad del av min skrivarvardag och jag lägger upp både av min läsning, mitt skrivande och min skrivpedagogiska sida.
Det är intressant §att se hur saker och ting utvecklas. Jag hoppas ni vill fortsätta följa med mig på resan mot utgiven bok. Utgivning är garanterat närmre nu än vad den var för 6 år sedan, men om det blir på traditionellt förlag eller via egenutgivning återstår att se.
Smålit (Smålands litteraturfestival) utlyser en novelltävling på temat ”Paus” och med 10 000kr i prissumma. Max 15 000 tecken och sista inlämningsdatum är 1 augusti (skickas till smalit@jonkoping.se). All information finns samlad hos Smålit.
Hemma i min bokhylla finns mycket litteratur om att skriva. Rena böcker om själva hantverket, men också böcker med essäer kring skrivandet. En av de senare är boken En författares övertygelse av Joyce Carol Oates. På sidan 10 i boken hittar jag citatet:
Unga författare eller de som befinner sig i början av sin bana måste uppmanas att läsa mycket, såväl klassiker som modern litteratur: utan att fördjupa sig i hantverkets historia är man dömd att förbli amatör – en individ för vilken entusiasmen utgör nittionio procent av skaparmödan.
Jag kan bara skriva under på att man behöver läsa mycket. Både för att studera hantverket och på så sätt få in i ryggmärgen hur en berättelse byggs, sätta sitt skrivande i ett sammanhang av övrig litteratur, utveckla sitt eget språk och för att helt enkelt bli en bättre författare.
En musiker förväntas studera både musikhistoria och i till exempel master classes eller för lärare som kommit längre långt upp i åren och jag tänker att detta måste gälla även författare. Att läsa den som arbetat längre med hantverket, kopiera den, fundera över vad författaren gjort som gör just den texten läsvärd är att bilda sig själv en uppfattning om hur skrivandet går till.
Så, jag vill rekommendera dig som funderar på att börja skriva att först och främst börja läsa för att se hur författare gjort före dig.
Det finns många citat kring skrivande och hur man ska lägga upp det. Ett som jag tror är tillskrivet Stephen King, men är osäker på om han verkligen är upphovsmannen till det är ”Show, don´t tell”. Ett annat citat på samma tema är ”Don´t tell me the moon is shining, show me the glimpse of light in broken glass”. Att som författare visa eller gestalta något istället för att beskriva det. Ett enkelt exempel på skillnaden: ”Hon var glad” som är en beskrivning eller ”Hon log med hela ansiktet” som är mer gestaltande.
Men att gestalta allt i en längre text är naturligtvis inte görligt, så därför behövs det som kan uttryckas som ”show and tell”. Men hur avgör jag vad jag ska gestalta eller bara beskriva? I förra veckan bläddrade jag i min anteckningsbok som jag använder till lektionerna på de skrivarkurser jag går och där hittade jag ett citat från när jag gick på Sörängens folkhögskola läsåret 2015/2016. Citatet lyder ”Show the important stuff, tell the fluff”.
Jag tror det är en ganska bra riktlinje att gå efter. Gestalta det viktiga som ska få läsaren att känna och uppleva, och sedan kan du berätta fluffet runt omkring som inte är riktigt lika viktigt.
Det är många som både tänker och pratar om att de ska eller vill skriva en bok, men som liksom aldrig kommer till skott. Vad är det som gör det att man inte verkligen sätter sig ner och skriver undrar jag?
Nyligen i en av våra skoluppgifter kring poesi ingick att läsa ett kapitel ur Mats Söderlunds bok ”Skriva poesi: om diktandets hantverk”. Där skriver han om att skriva, både mycket och ofta, och något där fastnade i mig: ”…det som till sist blir en dikt, en bok, är det som jag faktiskt skriver ner, inte det jag tänker att jag borde skriva ner.” (sid 33).
Foto: Helena Persson
Visst är det så att vi kan tänka hur mycket som helst att vi ska skriva en dikt, berättelse eller en bok. Men det spelar liksom ingen roll hur mycket vi tänker att vi ska om vi i slutänden inte faktiskt väljer att ta oss den tiden. Det gör sig inte av sig självt. Det kräver att tid avsätts, tid och tankemöda att skriva, skriva om och skriva om. Processa texten, täppa till luckor i texten, fila på texten. Inget av detta görs i en handvändning.
Så, för den som funderar på att skriva en bok, vilken genre som helst, kom ihåg att det viktigaste är att du börjar skriva inte att du tänker att du ska börja skriva. Gör! Skapa luckor i din kalender (jo, det tar faktiskt tid att skriva också…), stora som små. Hitta platsen – inre och/eller yttre – som är din skrivmässiga oas. Ta med en skrivkasse eller anteckningsbok och skriv på oväntade platser och under oväntade lediga stunder, även om det bara är en hastigt nedklottrad tanke. Det tar tid, mycket tid, men alla dessa små och stora stunder tillsammans ger möjligheten att till slut blir klar med den där boken du ”alltid” tänkt att du skulle skriva.
En vecka av terminen, och det är inte klokt så snabbt terminen har gått. Ytterligare någon uppgift att göra, och utöver det ser jag till att läsa böcker, och ha med i bakhuvudet hur de kan användas rent skrivpedagogmässigt.
Jag har redan skrivit läsdagbok i många år, men tänker mig från 2020 att fördjupa den läsdagboken, och försöka notera tankar kring skrivhantverket också och om det jag läser på något sätt går att använda skrivpedagogmässigt. Kanske som läsexempel kring något särskilt, eller om det går att ge någon skrivövning/skrivuppgift kring boken. Helt klart en spännande utveckling som kommit med kursen jag går. Det ser jag fram emot med nästa år.
Livet med orden 