Skrivarvardag

Skrivsammanfattning Maj 2023

Nyss var det 1 maj, och nu är det redan dags att knalla vidare in i juni.

Jag trodde ett tag att textproduktionen skulle gå lite i stå, men det har ändå rullat på. 5 410 ord har det blivit så det går långsamt framåt. Det ska bli spännande att se vad det landar på så småningom.

En skrivarlunch blev det också så här sista dagen i månaden och det var som om huvudkaraktären då ville prata lite extra med mig och det är alltid trevligt när man får lite tankar och idéer att skriva ned och ta med till framtida bearbetningar/omskrivningar.

Foto: Helena Persson

Utöver det har det blivit lite skrivpedagogiskt jobb under månaden, och planer för framtiden som jag hoppas få till.

Jag har fortsatt med närläsning av Jane Austens ”Stolthet och fördom”. Efter avslutad utbildning till skrivpedagog var det här en av inlämningsuppgifterna som jag fortsatte att arbeta med för egen del. Att försöka läsa med fördjupning för att studera hantverket och romanens uppbyggnad känns inte helt fel. Det senaste året har det dock gått lite trögare, men jag tänker ändå att det är nyttigt att försöka fortsätta. Varför det gått trögt vet jag inte. Om det är svårt att hinna med, eller prioritera uppgiften vågar jag inte riktigt svara på. Det är helt enkelt mycket som känns viktigt. Så det får gå lite i taget helt enkelt. Det som blir gjort, blir gjort.

Nu är det en och en halv månad kvar till semestern och det känns just nu väldigt långt bort, och innan dess tar jag mig an juni med fortsatt textproduktion i blicken.

Annons
Skrivarvardag

Skrivsammanfattning april 2023

April rann undan ganska snabbt, och jag trodde inte det skulle bli så mycket skrivet. Men till slut landade jag på 6 494 skrivna ord på Hannas historia och ett par skrivarluncher.

Foto: Helena Persson

Närläsningen går segt numera, men det betyder inte att jag inte läser alls, tvärtom har jag kommit igenom flera böcker den här månaden. Men själva närläsningen där jag studerar hantverket har jag svårt att ta mig tid till, eller väljer att inte prioritera. Jag vet inte om det handlar på bristande motivation att läsa om/läsa sakta när läshögen bara blir högre och högre.

Och så har jag hunnit med lite skrivpedagogiska projekt. Jag vet inte riktigt om det landar i något konkret längre fram, men det känns ändå bra att jobba med det.

Från utflykten till Kalmar. Foto: Helena Persson

Och så har det blivit en avkopplande utflykt till Kalmar och Kalmar slott. Jag har någon idé om att försöka boka in en ”månadens kulturaktivitet” varje månad. Något som får vara avslappning men också inspiration för kreativiteten. Jag tror det är viktigt för skrivandet.

Från utställningen på Kalmar slott. Foto: Helena Persson

Så nu går jag vidare mot maj och hoppas på lite mer vårvärme än det har varit hittills, bortsett från förra helgen.

Trevlig Valborgshelg till er alla.

Skrivarvardag

Skrivsammanfattning mars 2023

Ute faller snön och här har det blivit dags att sammanfatta den skrivande månaden. Och oj, vilken skrivkreativ månad det har varit. Jag vet inte om det beror på att vädret varit kallt och inte inbjudit till några direkta uteaktiviteter eller om det varit något annat som påverkat.

Kaffe och pulsvärmare har varit ett måste under skrivpassen i mars. Det är fortfarande kallt ute. Foto: Helena Persson

Jag har plitat ned nästan 5 500 ord på Hannas historia (arbetsnamnet) som är nästa stora projekt. Och då tycker jag ändå att det går segt. Än så länge har jag inte riktigt kommit karaktärerna in på livet. På sikt hoppas jag att de kommer berätta mer om sig själva, sina bevekelsegrunder och sina hemligheter.

Det har blivit viss närläsning av litteratur i studiesyfte, om än inte så mycket som jag skulle önska. Just nu är det mycket annat som också behöver läsas, och tiden vill inte riktigt räcka till.

Efter den grundkurs i skrivande jag höll på Medborgarskolan i februari har jag sett över både det material jag skickar ut efter kursen och den pärm jag har för egen del när det gäller just den kursen. Med erfarenhet kommer alltid nya tankar och idéer som gör att saker och ting utvecklas.

På onsdagar är jag ju ledig från mitt biblioteksjobb och då ägnar jag mig åt skrivandet. Förmiddagstid åt mitt skönlitterära projekt och eftermiddagstiden har visat sig vara en bra tid för några skrivpedagogiska tankar och idéer som ligger och pyr i huvudet. Det vore kul att se vart de kan leda så småningom. Om det är något att bygga vidare på.

Sist men inte minst har jag ju i mars också hunnit med att delta i Bokskrivarfestivalen med Jeanette Niemi (Kreationslotsen). Det är verkligen inspirerande att få sitta och lyssna på andra författare både utgivna och sådana som sitter i en av alla skrivargrupper ute i landet och plitar tillsammans. Och så skrivövningar på det. En riktig vitamininjektion kände jag.

Bild från förmiddagen på Bokskrivarfestivalen. Foto: Helena Persson

Nu bär det med stormsteg av mot april och då har jag även några kulturinspirationer inbokade. Jag har någon diffus idé om att försöka boka in en kulturinspiration varje månad för att boosta kreativiteten. Det kan handla om konserter, museibesök eller annat. I april är det hela två stycken inbokade och jag ser fram emot dem båda två riktigt mycket. Jag får återkomma om dem senare.

Skrivarkurser, Skrivarvardag

Bokskrivarfestivalen 2023

Idag har jag varit med på Bokskrivarfestivalen som Kreationslotsen Jeanette Niemi ordnat. Karaktärer har varit temat för dagen och tips, författarsamtal och skrivövningar har varvats om vartannat. Några av rubrikerna har varit ”Karaktärer är också människor”, ”Karaktärernas dimensioner” och ”Karaktärernas miljöer”.

Laddad med uppkopplad dator, penna och papper inför Bokskrivarfestivalen.

Några av skrivövningarna tar jag med mig lite extra och funderar vidare på dem utifrån Hannas perspektiv. Funderar lite på om jag kan skriva dem för att lära känna Hanna lite djupare.

Jag tänker också att jag inte är på helt fel spår i vissa saker. Katarina Bivald nämnde att hon tar med sina karaktärer ut på en öl för att lära känna deras hemligheter, rädslor, innersta längtan mm. Av samma anledning tar jag med mina karaktärer ut på skrivarfika.

Nöjd och glad efter förmiddagen med Bokskrivarfestivalen!

Att jag hittade hit och nappade var nog precis vad jag behövde just nu. Lite energi och input i skrivandet utifrån, och att få känna att jag – även om jag såklart redan vet det – inte är helt ensam i skrivandet.

Tack Jeanette för en riktigt fin förmiddag!

Böcker och läsning

”De förlorade ordens bok” av Pip Williams

Esme växer upp i Skriptoriet och ser arbetet med Oxfords fösta engelska ordbok på nära håll. Hon fascineras av orden och snappar åt sig de ord som andra tappar. Inte bara det, hon börjar också själv att samla på ord när hon märker att kvinnors ord inte räknas på samma sätt som männens. Ordsamlingen kallar hon ”De förlorade ordens bok” och kommer att få stor betydelse för henne.

Runt omkring henne pågår också kvinnans kamp för rösträtt och att få bestämma över sitt eget liv. Ett liv där det inte måste vara självklart med äktenskap och barn.

En vacker bok om kärleken till orden och modet att våga gå sin egen väg.

Böcker och läsning

”Lyckans hus” av Jessie Burton

En fristående uppföljare till Miniatyrmakaren.

Arton år efter att Miniatyrmakaren slutar får vi nu återvända till huset på Herengracht i Amsterdam. Thea fyller 18 år och familjen står på ruinens brant. Men Nella har efter hårt arbete lyckats få dem inbjudna till en bal hos en av de finare familjerna. Väl där sätts bollen i rullning.

Thea själv har dock andra planer för sitt liv. I teatersalongen lever hon upp och bakom kulisserna möter hon både bästa väninnan Rebecca och kulismålaren, tillika älskaren Walter.

Allt är dock inte som det verkar vara. Snart dyker det upp små miniatyrer på trappan till huset på Herengracht.

En bok om att vilja styra över sitt eget liv, strunta i konventionerna men samtidigt vara tvungen att förhålla sig till dem. Men vad är det egentligen som är värt mest i längden?

En spännande bok om livet och längtan, både som ungdom och vuxen.

Mål, Skrivarvardag

En kort sammanfattning av skrivaråret 2022

Det har varit ett minst sagt händelserikt skrivarår i år.

Det började redan i januari, då jag gav ut min debutroman, ”Sofias val” som verkligen gått bra. Första utgåvan var på 200 exemplar och – förutom några enstaka ex som ligger hemma hos mig att ha att sälja på skrivarkurser eller liknande – så är den slutsåld. Men boken finns fortfarande tillgänglig att köpa i nätbokhandeln via print-on-demand. Och så finns den kvar som e-bok såklart.

Under hösten deltog jag i en lokal bokmässa på hemmaplan, vilket var trevligt. Både att möta potentiella läsare och även andra lokala författare.

Utöver det har jag testat att söka några arbetsstipendier för kulturarbetare/författare, men inte fått något. Jag hade nog inte förväntat mig heller, men tänker att det ändå är värt att testa. Om jag söker är ju chansen att få lite större.

När väl försäljningen av boken tagit fart i våras gav jag mig på att börja med nästa textprojekt som det redan fanns en viss grund till. Jag har lagt upp scener och planerat upplägg, gjort karaktärskurvor och tidslinjer, samt startat textproduktion och är uppe i 47 218 ord i år. Helt okej tycker jag.

Jag har också ägnat mig åt en del närläsning av skönlitteratur under året. Det har inte blivit mycket av det i höst, men jag tänker hela tiden att jag ska bli bättre på att ta upp det igen.

Några skrivarkurser på Medborgarskolan eller bibliotek har det inte blivit i år, men jag hoppas att det kan bli av nästa år. Men jag har ändå pillat lite med en del skrivpedagogiska tankar under året, och jag hoppas att det kan bli något av det på sikt.

Jag har satt en del tankar kring mitt skrivande inför 2023, och ska också sätta mig och göra upp ytterligare lite planer för mitt skrivarår. Så förhoppningsvis kommer jag en bit på väg mot nya mål under det kommande året.

Har du några tankar eller planer på vad du vill uppnå med 2023?

Nu tar jag några skriv- och arbetslediga dagar för att avsluta året, och sedan ta nya tag igen nästa år. Vi ses väl då?!

Skrivarvardag

Äntligen fungerar det!

Äntligen är min datorproblematik löst och jag har en vara som fungerar! Det är verkligen skönt att inte behöva vänta på den att gamla ska starta (30 minuter) eller passa på den så att den inte går ner i viloläge (starta om från början igen).

Det har blivit några skrivpass med den nya och jag trivs verkligen. Det jag trivs mindre med just nu är att det är vinter och snö. I kombination med att det är en vettig idé att energispara något har jag därför ett par grader kallare hemma än vanligt (typ 2-2,5 grader lägre i lägenheten). Det är ändå mellan 19-20 grader, men fingrarna fryser trots pulsvärmare och långärmad tröja. På fötterna sitter stickade strumpor, och bredvid datorn finns både vattenflaska och te- eller kaffemugg.

Idag blev det 1022 ord skrivna och det går framåt. Ibland känns det segt, men det går ändå framåt. Jag tycker mig lära känna mina karaktärer långsamt, men jag har ändå en plan, och jag tycker det går åt rätt håll.

Det är inte utan att jag ser fram emot 2023 års skrivande. Jag kommer få ett nytt arbetsschema efter helgerna, vilket bland annat innebär en ledig dag i veckan. Det är jag så glad och tacksam för. Jag hoppas det kan fungera bra både för skrivandet och för jobbet. Hur som helst ser jag fram emot att testa. Jag tror och hoppas att det kommer bli en bra lösning även för mina övriga arbetsuppgifter.

Det kommer bli ytterligare något skrivpass till innan julhelgerna, men sedan tänker jag faktiskt ta lite skrivledigt i mellandagarna, trots några semesterdagar, för att sedan dra igång igen efter nyår.

Böcker och läsning

”Det rånar sig nog” av Catharina Ingelman-Sundberg

Det här är ytterligare en del i serien om pensionärsligan. De har slagit sig ned i Norge för att få lite lugn och ro och samtidigt undkomma polisen. Men så upptäcker de den norske miljardären Olav Trond i närheten som har huset fullt av riktigt dyr vrakchampagne. Ett inbrott blir en självklarhet för pensionärerna. Det är helt enkelt för svårt att låta bli.

”Det rånar sig nog” av Catharina Ingelman-Sundberg

Vad pensionärerna dock inte tänkt sig är att Olav Tron är minst lika kriminell som de själva är och han hyser inga betänkligheter kring vad han väljer att göra när något går honom emot. Därmed är cirkusen snart igång på nytt och pensionärernas liv blir långt ifrån så lugnt och fridfullt som de tänkt sig.

En småtrevlig och fartfylld historia, ibland på gränsen till det osannolika i mitt tycke. Men för den som gillar pensionärerna är boken säkert ett välkommet tillskott bland läsupplevelserna.

Böcker och läsning

”Roskoden” av Kate Quinn

År 1940 möts de unga kvinnorna Osla, Mab och Beth på Bletchley Park. Sinsemellan är de väldigt olika, men de är alla tre viktiga komponenter i att knäcka tyskarnas militära koder. En vänskap byggs upp och de delar glädjeämnen och sorger, kärlek och svek.

Osla har sin förälskelse i den grekiske prins Philip med kontakter i det brittiska kungahuset, medan Osla själv av sin omgivning mest ses som en fånig debutant utan några som helst kunskaper.

Mab som månar om sin självständighet möter en krigspoet och blir så förälskad att hon vågar tro på framtiden.

Beth, som mest setts som mammas lilla hjälpreda visar sig vara en fena på kodknäckande.

”Roskoden” av Kate Quinn

Sju år efter kriget, i november 1947, är Storbritannien mitt uppe i en rojalistisk yra då kronprinsessan Elisabeth är på väg att gifta sig med sin grekiske prins Philip. Osla och Mab får var sitt krypterat meddelande från Beth som är i desperat behov av hjälp där hon sitter inlåst. Men deras vänskap slutade i osämja något år innan krigsslutet, allt på grund av en förrädare. Men vem är egentligen förrädaren och vad innebar förräderiet för deras vänskap och framtid.

Det här är en bok som, sina dryga 600 sidor till trots, är lättläst och fängslande. Jag vill hela tiden veta mer, höra mer och följa med. Jag blir arg över hur Beth behandlar av sin mamma, jag lider med Osla som behöver ta beslut som kräver mycket av henne, allt för att rikets säkerhet och hoppas att Mab ska bli lycklig med sin krigspoet.

Att dessutom få följa den dåvarande brittiska kronprinsessan Elisabeths väg till bröllopet, samtidigt som Storbritannien sörjde sin mångåriga drottning Elisabeth (jag läste boken i augusti-september 2022, då drottning Elisabeth gick bort) gjorde läsupplevelsen ännu starkare.

Vill du ha fatt på en spännande historisk roman, som ger en långvarig läsupplevelse tycker jag absolut att du ska satsa på ”Roskoden” av Kate Quinn.

Skrivarkurser, Skrivarvardag

100 sidor in och massor av poesi!

Den här veckan har jag skrivsemester. Det innebär att jag sitter hemma och skriver i novemberrusket. Bara mysigt tycker jag. Varvar mellan vattenflaska, te- och kaffemugg bredvid. Kastar ibland en blick ut genom fönstret och ser mest mina vanliga året-runt-gröna tallar som står som ett stabilt sällskap i vardagen, en och annan regnskur, men också diverse arbetsfordon som tar sig förbi till byggarbetsplatsen i närheten. Det händer mycket i området nu.

Lika mycket händer i manuset. Jag är nu uppe i 34 kapitel och har passerat 100 sidor i manuset. Den här gången har jag verkligen planerat manuset mer noga från början än vad jag gjorde med ”Sofias val”. Kanske för att jag med ”Sofias val” inte hade historien klar för mig från början, utan skrev en scen här, en scen där och så småningom försökte pussla ihop till en helhet. Jag hade mer en känsla av vart jag skulle innan det utkristalliserade sig mer klart.

Med Hannas historia har jag i och för sig haft en grundhistoria klar redan från början. Men den har ändå fått fyllas ut och lär behöva jobbas om ett antal gånger innan den är så klar och så bra som den kan bli. Redan nu till version 2 har jag dock en noggrann scenbeskrivning och en skissartad överblick att utgå ifrån när jag skriver. Det hade jag inte i samma skede med ”Sofias val”. Om det kommer gå snabbare att bli ”klar” vet jag inte, men jag vet att det underlättar i min skrivprocess i alla fall.

Hur som helst så njuter jag av att vara lite höstledig efter en intensiv oktobermånad. Och du missar väl inte att jag i slutet av november har en poesilördag på Medborgarskolan i Värnamo? Kom och var med vet jag! Med dig hem kommer du att ha massor av diktutkast i olika form och kunskapen om hur du kan jobba vidare med dem.

Böcker och läsning

”Drömmarnas bok” av Nina George

Henri Skinner har aldrig haft kontakt med sonen Sam, men när Sam hör av sig och vill att Henri kommer till skolan på far-son-dagen är glädjen total. Men på vägen dit blir Henri påkörd och hamnar i koma. Vid hans sjuksäng vakar både Sam och Henris tidigare flickvän Eddie som till sin stora förvåning står som SOS-kontakt och fullmaktstagare för Henri när det handlar om vård.

Mellan Eddie och Sam utvecklas en särskild vänskap och för Sam händer så mycket mer då han, sin mamma ovetandes, skolkar för att besöka sin far. Han möter också familjelösa Maddie som också ligger i koma. Sam som dock har en hög känslighet för människors känslor, och gärna beskriver dem med färger, känner av både sin fars och Maddies olika medvetanden och gör allt för att båda ska komma tillbaka. Framför allt relationen Maddie blir viktig för Sam.

”Drömmarnas bok” av Nina George.

Henri i sin tur flyter omkring i en drömvärld där vi får möta hans minnen och olika syn på och upplevelse av tillvaron. Men också hans vanmakt att inte kunna komma i kontakt med omvärlden.

Det här är en vacker bok med starka känslor. En bok som inte väjer för det svåra och som låter karaktärerna både uppleva kärleken men också släppa taget om den. De får möta hopp och förtvivlan och det som kanske verkar på ett sätt utåt är på ett helt annat sätt inuti.

Jag tycker verkligen om den här boken och föreslår den med nära till tårarna att ta med en näsduk eller två på vägen.

Skrivarvardag

Skrivsammanfattning oktober 2022

Så har även oktober rullat mot sist slut. En månad med en hel del strul med den nyinköpta datorn, så att jag fortfarande arbetar med den gamla. Till en början såg jag hur min skrivmånad fick vingar och flög väldigt långt bort från mig, men trots det har jag ändå gjort mer än jag trodde.

På Hannas historia har det blivit 3991 ord vilket låter lite, och det känns lite. Men det blev ändå skrivet på manuset, och det känns gott.

Sedan har jag arbetat lite löst med några skrivpedagogiska projekt som jag har lite diffusa tankar kring. Kanske kan det bli något utav det på sikt.

Utöver det har jag med ”Sofias val” deltagit i en lokal bokmässa här i Värnamo. Författarframträdande på biblioteksscenen och bokförsäljning under några timmar en lördag har resulterat i 3 sålda exemplar av den fysiska boken. Jättekul!

Sedan har det också blivit lite fördjupningsläsning av ”Förnuft och känsla” av Jane Austen. Det går långsamt framåt med den läsningen men det går i alla fall framåt.

Så med tanke på att det utöver skrivandet och datorstrul varit en hel del annat i livet runt omkring så tycker jag ändå att jag ska vara nöjd när jag sammanfattar månadens skrivande. Och snart, snart, är det dags för lite extra skrivtid. Så trots fortsatt väntan på ny dator, så går skrivandet framåt, och det är jag tacksam för.

Skrivarvardag

Acceptansen

Jodå… Det går framåt med mitt skrivande om än vääääldigt långsamt just nu. Men jag håller på. Skriver när jag hinner, tänker på manuset, marknadsför boken mm mm.

De senaste veckorna har varit intensiva på många sätt med en hel del extra saker som tagit tid. Trevliga extra saker, men även det tar energi.

Jag har till exempel deltagit i den lokala bokmässan på Värnamo bibliotek, då biblioteket fyllde 100 år. Det blev både ett författarframträdande på biblioteksscenen där jag berättade om ”Sofias val” och sedan följde bokförsäljning i Gummifabrikens foajé. Så roligt också att få träffa både potentiella läsare de andra lokala författarna som var där. Och jo, jag sålde faktiskt ett par böcker också.

”Sofias val” och jag var på bokmässa i Värnamo nu i oktober. Foto: Helena Persson

Sedan skrev jag nog i början av oktober om att jag var mitt i ett datorbyte. Och jodå, de nya datorn kom och strulade redan från början, eftersom jag tydligen fick ett riktigt måndagsexemplar. Så jag har fått reklamera den. Vilket tar tid visar det sig. Den nya som ska komma har beräknad leveransdag 14 november. Kan komma både tidigare och senare. Således sitter jag fortfarande med min sju år gamla dinosaurie till dator som tar sådär en halvtimma på sig att starta upp, och absolut inte får gå på skärmsläckarläge (då måste jag starta upp igen, från början). Minst sagt segt, men det lär väl vara övergående. Men eftersom det mesta (nästan) av det som kunnat strula har strulat så vågar jag inte riktigt ropa hej förrän den nya datorn är i gång och i funktion.

Jag får just nu känna mig välkommen till min dator under en riktigt god stund. Foto: Helena Persson

Det är nog bara att acceptera läget just nu och hoppas på bättre tider.

Dock har jag idag trots detta fått ihop drygt 900 ord på det som än så länge går under arbetsnamnet ”Hannas historia”, och det har flutit på, så jag känner mig ändå för tillfället nöjd och glad och tänker att jag får ta det utifrån de förutsättningarna som är just nu.

Mål, Skrivarvardag

Deltagande på bokmässa

På lördag den 15 oktober, kl 11-13 kommer jag att delta på den lokala bokmässan på Värnamo bibliotek i Gummifabriken i Värnamo . Torsdag-lördag firas att biblioteket fyller 100 år, och just på lördagen blir det bokmässa med flera lokala författare, där jag är en av deltagarna.

”Sofias val” av Helena Persson.

Det kommer bli både bokförsäljning och kortare framträdanden med oss författare på bibliotekscenen. Då kommer jag berätta om ”Sofias val” och det kommer finnas exemplar till försäljning.

Välkomna dit!

Skrivarvardag

Hur skrivandet går?

Just nu kanske några av er frågar sig hur det går med mitt skrivande. Det har ju inte dykt upp någon skrivsammanfattning för september än. Jag kan konstatera att det går långsammare framåt när jag inte har semester, och att det blev 5 678 ord i september. Framåt går det hur som helst.

Övergången från september till oktober blev också något mer osmidig än jag tänkte mig, då jag blev tvungen att införskaffa en ny dator då den gamla med sina rätt många år på nacken började bli minst sagt seg.

Hannas historia skapas!

Nu är jag hur som helst igång igen och den här veckan har mina skrivförmiddagar gjort att jag kommit ännu en liten bit på väg. Jag har inte kommit upp i de c:a 1 000 ord per förmiddag som jag lyckades med i september, men jag har åtminstone kommit framåt och det är det viktiga.

Det blir också en del andra nya spännande erfarenheter den här månaden, så även om det just nu känns som om det är fullt upp, så är det ändå roliga saker som händer.

Skrivarvardag

25 000 ord

skrivande förmiddag och manuset är nu uppe i 25 000 ord. Även om jag just idag tycker att mina dryga 800 ord var lite, så är det ändå 800 nya ord skrivna. Det innebär att jag kommit framåt i texten.

25 000 ord uppnått på nästa manus.

Om någon undrar vad manuset kommer att landa på i slutänden? Svårt att säga så här tidigt i processen. Jag trodde ett tag att det här manuset skulle bli en kortare historia än ”Sofias val”, men när jag nu är igång med skrivandet igen så är svaret helt omöjligt att ge. Berättelsen får liksom liv och då vet man aldrig vad som händer. Det kanske inte ens blir en tummetott i slutänden.

Böcker och läsning

”Ett bräckligt liv” av Göran Redin

Del tre i Lövbergasviten. (Spoilervarning för er som inte läst tidigare delar.)

Karin kommer tillbaka till Lövberga, gravid med ett barn hon inte önskar och en stor vånda över framtiden. Hur ska hon hantera allt det hon råkat ut för? Finns det någon hon kan vända sig till? Värre blir det då hon tvingas förlösa sin svägerska. Så småningom kan hon dock lämna Lövberga igen för Leufsta bruk och där väntar utmaningar för henne som hon aldrig hade kunnat förvänta sig.

Brodern Anders, som återvänt från sin fängelsetid är mager och utmärglad, men tvingas ta tag i allt arbete på gården då missväxt och svält råder.

”Ett bräckligt liv” av Göran Redin.

Karins tvillingbror Erik fortsätter kämpa krigets kamp i Tyskland, men kanske finns en öppning för att återvända hemåt så småningom. Dock får han en yngre Oxenstierna på halsen, vilket inte alltid gör saker och ting enklare, men kanske roligare. Är du en bättre officer bara för att du är född med privilegier men aldrig deltagit i strid? Eller kommer kunskapen med erfarenhet även om du fötts med sämre förutsättningar?

En bok om svensk 1600-talshistoria. Om vad kriget och missväxten gör med människor, både vad gäller goda och rent ut sagt usla sidor. Men också kärleken, utmaningarna och det som händer när någon ser vad vi faktiskt kan och ger oss förtroendet att spänna bågen.

Göran Redins serie om syskonen på Lövberga bör läsas av alla som har intresse av svensk 1600-talshistoria.

Skrivarvardag

Semesterproduktiv

Sista semesterdagen idag och jag kan konstatera att skrivmässigt så har jag varit enormt produktiv. Textmässigt landade jag på 22 170 ord, vilket jag måste vara riktigt nöjd med. Nästa manus har kommit en bit på vägen. Jag har också jobbat med bågar och att hitta drömmar, mål och rädslor hos mina två främsta karaktärer.

Apladalens kaffestuga Foto: Helena Persson

Att nu fortsätta skrivjobbet parallellt med brödjobbet under hösten känns stimulerande då jag har en god grund att stå på. Det jag har att göra är att boka in mina skrivlediga helger. Den där viktiga vilan som jag nog nämnt ibland. Om ni missat det? Vilan är viktig för att få till kreativiteten. Missar jag vilan från skrivandet, så blir mindre skrivjobb gjort och kvaliteten på det som blir gjort är sämre (kanske låter märkligt men är sant).

Fika i Apladalens Kaffestuga Foto: Helena Persson

Jag har också avslutat sista semesterdagen med en skrivarfika i mysiga Apladalens Kaffestuga med deras Kaffe-med-bröd-meny (kaffe, bulle, mjuk kaka och 2 småkakor). Allt hembakat och i en så mysig miljö. Kan rekommenderas! Helgen kommer ägnas åt att koppla av och koppla bort ett par dagar till innan jobbet drar igång igen på måndag.

Resor, Skrivarvardag

Hembygdsparker eller liknande eftersökes

Att vara igång med en ny text igen är verkligen roligt nu när jag kommit drygt 30 sidor in i texten. Jag kände mig lite ringrostig på ren textproduktion i början, men nu känns det som att det lossnat. Semestern har verkligen kommit lägligt på den punkten just i år.

Men att ta sig in i ett nytt historisk sammanhang, om än i samma tid (1790-tal) innebär att jag har nya utmaningar att sätta mig in i för att kunna skildra den värld jag berättar om. Visst kan jag fantisera ihop mycket, men jag vill också ha det så historiskt korrekt som möjligt.

Därför planerar jag för lite researchande så småningom, både bokmässigt och resmässigt men är inte helt på det klara riktigt med vart jag ska ta vägen. En del kan jag ta mig an på hemmaplan (läsande och t ex Apladalen).

Kulturen i Lund är en plats jag tänker mig att besöka. Där tror jag att jag kan hitta en hel del som jag behöver.

Men jag tänker mig också att göra några utflykter som förhoppningsvis kan vara inspirerande, och här skulle jag behöva lite hjälp med tips. Jag gissar att jag kan vara ute efter en eller annan hembygdspark, men inte för många. Hur som helst platser som kan visa på samhällslivet för en vanlig sockenbo (ej adelsfolk). Gamla värdshus, kyrkor, prästgårdar, ryggåsstugor. Eller möjligtvis en högreståndsplats som visar upp tjänstefolkets perspektiv på herrgårdsmiljön.

Så har ni några tips får ni gärna höra av er. Jag tänker mig att det bör vara muséer, kanske hembygdsparker, eller liknande som ligger hyfsat eftersom jag reser kollektivt när jag reser (vilket i vissa fall kanske är för mycket begärt). Och gärna i södra Sverige (tänker mig Vänern/Vättern och söderut).

Har ni något boktips mottages det också tacksamt om vardagslivet på 1790-talet (även bibliotekarier får önska boktips 😉).

Jag lovar inte att ta mig iväg på alla förslag, men önskar hur som helst tips om någon har någon idé att komma med.

Skrivarvardag

Skrivsammanfattning juni 2022

Då var det dags igen för en skrivsammanfattning och juni månad har innehållet lite varierat skrivinnehåll.

Under pingsthelgen var jag i väg på en privat boksignering. Supermysigt med vackert väder, möjligheten att sitta ute i trädgården hela dagen och hela 17 personer som kom. De allra flesta människor som jag på olika sätt känner från olika tider i mitt liv. En riktigt trevlig dag.

Syrenen blommade härligt i trädgården under boksigneringen. Och jag var gladare än vad som syns på bilden 🙂
Foto: Helena Persson

”Sofias val” har fortsatt finnas ute till försäljning och av den första tryckta upplagan på 200 exemplar är det nu bara ett fåtal exemplar kvar. Men det betyder inte att möjligheten till ett eget exemplar går om intet när den är slutsåld. Boken finns nu även tillgänglig som print-on-demand-upplaga. Det innebär att jag inte trycker om ett visst antal i förväg, utan att boken trycks först när den beställs. Ingen lagerhållning krävs därför, men det gör å andra sidan att leveranstiden blir något längre jämfört om en bok beställs direkt från ett lager. Men jag känner mig tryggare med den här lösningen just nu, och slutpriset i butik visade sig inte skilja särskilt mycket ändå jämfört med den första tryckta upplagan. Boken finns tillgänglig i nätbokhandeln men det går också att fråga efter den i butik. Och som e-bok finns den också kvar, såklart.

”Sofias val” som print-on-demand-utgåva.

Det har blivit två negativa stipendiebesked under månaden. Kanske inte helt oväntat det här året, men åtminstone värt att försöka.

Arbetet med nästa stora skrivprojekt, Hannas historia, fortsätter och det har mest blivit scenarbete men jag har också påbörjat att jobba med en översiktlig tidslinje för att ha bättre koll på textens händelser. Jag har även samlat på mig en del frågor att använda mig av för att bättre lära känna mina karaktärer och jag ser verkligen fram emot att få umgås med dem och lära känna dem bättre.

Jag söker dock fortfarande efter en ny rutin för att få tid och ork till att umgås med min text under de dagar jag arbetar. När jag kommer hem från jobbet är huvudet oftast så segt att jag inte riktigt har orken att ta mig an att umgås på ett bra sätt med karaktärerna, än mindre med texten. Gång på gång tvingas jag inse att det är och förblir förmiddagstid som är min mest kreativa tid. Då stannar vi på två lediga förmiddagar i veckan för mer fokuserat skrivarbete. Men ekonomin måste funka också för att få tillvaron att gå ihop. Under tiden får jag försöka hitta väga att lösa så att jag på något sätt kan umgås med mitt skrivande under veckorna.

Skrivkassen laddad och klar vid skohyllan för att eventuellt följa med ut under veckan. Vem vet om det kan uppstå ett hål för en skrivarfika eller lite umgänge med karaktärerna någonstans?
Foto: Helena Persson

Snart är det dock dags för semester och mer tid för skrivandet. Det ser jag verkligen fram emot med glädje!

Mål

”Sofias val” fortsätter finnas

Det är verkligen jätteroligt att kunna berätta att första upptryckningen av ”Sofias val” i 200 exemplar är slutsåld, sånär som på ett fåtal exemplar. Det har således gått över förväntan med försäljningen vilket gör mig så glad efter alla års slit med texten. Tänk att det fanns så många som ville läsa, och så många som sedan tipsat vidare till andra läsare.

”Sofias val” av Helena Persson

Som tur är kommer boken fortsätta finnas kvar även efter att denna upplaga sålt slut. Så misströsta inte om du vill köpa ett exemplar. Med nytt tjusigt omslag så går det fortfarande att beställa boken hos både Adlibris, Bokus och Akademibokhandelns webbutiker. Frågar du efter boken i din lokala bokhandel så kan även de beställa hem den.

Så varför inte satsa på ett eget rykande färskt exemplar antingen till dig själv eller för att ge bort till en bokälskare i sommar.

Skrivarvardag

Maj sprang förbi

Maj sprang förbi

Då var det dags igen… Månaden har rusat förbi men det har ändå hunnit bli en del skrivande.

Jag har fått sålt 20 fysiska exemplar av ”Sofias val” under månaden (fram till 28/5). E-boksstatistiken kommer en bit in i juni. Nu är det ”bara” 21 fysiska exemplar kvar av första utgåvan.

Under månaden har jag också fått hjälp med att fixa en snygg ny framsida till print-on-demand-versionen av boken som ska göras tillgänglig när försäljningsperioden av första upplagan är slut. Med print-on-demand behöver jag inte trycka om X antal exemplar i förväg, utan boken trycks när den beställs. Blir dyrare för kunden, tyvärr, men jag slipper avgöra hur många ex som ska tryckas, ev kostnad för lagerhållning, eller att förvara och distribuera boken på egen hand. Jag tänker att jag testar och ser hur det går.

Bild från pexels.se

Jag har även arbetat med mitt nya manus, som än så länge går under arbetsnamnet ”Hannas historia”. Det har varit arbete med att planera scener och jag har även börjat försöka lära känna Hanna lite djupare.

Sista veckan i maj blev det skrivsemester och förutom skrivtid på förmiddagarna har det också blivit två skrivarfikan eftermiddagstid. Det önskar jag verkligen att jag hade mer möjligheter att göra. Det blir inte lika lätt att jag tar mig tiden till det när jag är hemma på lediga eftermiddagar, hur mycket jag än har som målsättning att göra det. Men det är ju också en fråga om vad man vill/kan prioritera med pengar också.

Bild från pexels.se

Månaden har hur som helst gått från varm vår till mer kylig försommar vädermässigt. Men för den som ändå tillbringar mest tid vid skrivandet så spelar det kanske inte någon jättestor roll var du sitter, även om det såklart är skönt att kunna sitta ute också, eller ha balkongdörren öppen för att få in lite frisk luft.

Nu väntar juni med nya utmaningar!

Skrivarvardag

Skrivarvecka!

Den här veckan har jag haft semester, vilket har gett mig en hel skrivarvecka. Skönt att kunna jobba lite med nästa manus i en längre sammanhängande period. Jag behöver ju gärna en hel ostörd förmiddag för att kunna jobba mer sammanhängande. Eftermiddagstid är jag alltför splittrad och trött i tanken.

Men den här veckan har det blivit fem förmiddagar med skrivjobb (måndag-lördag, torsdag gick bort pga helgdag). Det har också blivit två skrivarfikan, måndag och fredag eftermiddag. Jag saknar verkligen det där med att komma i väg och skrivarfika. Sedan jag började jobba femdagars-vecka i augusti, och min lediga dag försvann, har det inte blivit på samma sätt som tidigare (plus att det ju faktiskt kostar lite också :-P).

Foto: Helena Persson

Jag jobbar på det som jag hopps blir nästa bok, efter ”Sofias val”. Det är inte en uppföljare, men en bok i samma tid och förhoppningsvis ett nytt spännande kvinnoöde.

Samtidigt inser jag att den där våndan jag haft i perioder med ”Sofias val” kommer att finnas med mig även i denna historia. Kommer jag att ha en tillräckligt stark huvudkonflikt och bikonflikter för historien? Kommer jag att kunna sy ihop det hela? Vilka är vändpunkterna och var ska jag lägga in dem? Hur får jag texten att bli spännande så att läsaren vill läsa vidare? Förmodligen är detta frågor jag kommer behöva arbeta med för varje ny historia jag ger mig på. Och som ni ser på bilden ovan i inlägget, så är det redan nu mycket papper, pärmar och anteckningsböcker att laborera med. Många tankar som dyker upp att krafsa ned och försöka hitta ett system på. Men visst följer ni med på den fortsatta skrivresan?

Böcker och läsning

”Skönhetens väg” av Martha Hall Kelly

Det här är en bok som utspelar sig under andra världskriget med tre kvinnor i huvudrollerna, där två av dem har sin grund i verkliga personer. Det är amerikanska Caroline som arbetar på franska ambassaden i New York, Herta Oberheuser som för att försörja sig tar jobb som läkare i koncentrationslägret i Ravensbrück och polska Kasia som tar uppdrag för motståndsrörelsen i hopp om att bli sedd av killen hon är förälskad i.

”Skönhetens väg” av Martha Hall Kelly.

Under berättelsens gång korsar kvinnorna varandras liv. Det handlar om arbete, fångenskap, överlevnad och kärlek. Val som personerna är tvungna att göra för att överleva, men som från början inte var helt självklara. Men också hur den plats man är på kan få en att förändras både på gott och ont.

Det är en bok där karaktärerna inte alltid är alltigenom onda eller goda, utan det finns nyanser i båda sidorna, men också val som är oerhört svåra att förstå, där det inte är helt lätt att bara skylla på att omgivningen var som den var.

Att en bok som till största delen utspelar sig under andra världskriget inte slutar i och med krigsslutet uppskattar jag. Det gör att jag får följa med karaktärerna ytterligare cirka 15 år framåt med vad som händer dem efter krigsslutet och hur det som hände under krigsåren fortsätter att påverka dem under lång tid. En bok som, trots sina dryga 500 sidor, inte känns tungläst. Kanske för att det finns många cliffhangers i slutet på kapitlen och att författaren på ett bra sätt skiftar mellan karaktärerna. Det ger ett driv och en lust att läsa vidare.

Böcker och läsning, Mål

Mycket att fira med läsning

Fira påsk och världsbokdagen med läsning

Det finns mycket som är värt att fira. Nu i april infaller först påsk, sedan världsbokdagen (23 april) och sedan Valborgshelgen.

Aprilläsning?

I Norge brukar man läsa deckare under påskhelgen (påskekrim), och kanske tänker du dig lite ledigt och lite läsning under de kommande ledigheterna. Eller också är du bortbjuden och vet inte vad du ska ta med dig den här gången. Blommor i all ära, men varför inte en bok den här gången, om personen du ska till är en läsare?! En bok kommer förhoppningsvis hålla både över påskhelgen, världsbokdagen och Valborgshelgen, beroende på ditt lästempo.

”Sofias val” är förvisso inte en deckare, men kan förhoppningsvis ändå ge dig eller någon du känner lite spännande läsning under några veckor. Den finns som fysisk bok hos Adlibris och Bokus för den som vill ha den i fysisk form.

För den som hellre läser på platta/padda finns boken också som e-bok (e-text, ej ljudbok) hos Bokus och Adlibris, samt för lån hos streamingtjänster som Storytel, Bookbeat och Nextory. Även bibliotekens app Biblio har e-boken för utlån.

Skrivarvardag

Skrivsammanfattning mars 2022

Japp, dags för en ny skrivsammanfattning för mars.

  • Försäljningen av ”Sofias val” rullar på och i mars såldes fysiska 31 exemplar, vilket innebär ett snitt på en bok om dagen. Det får jag absolut vara nöjd med tänker jag. Statistiken för e-boken i mars får jag först i början av nästa vecka.
”Sofias val” av Helena Persson
  • Så har jag startat upp arbetet mer regelbundet igen för nästa historia, som än så länge bara går under arbetsnamnet ”Hannas historia”. Jag har:
    • Läst igenom historien.
    • Kollat igenom anteckningarna kring vad jag behöver jobba vidare med.
    • Börjat jobba vidare med scenarbetet till ”Hannas historia”.
    • Spånat kring konceptträdsfrågor för ”Hannas historia”, det vill säga frågor som utgår från ”Vad skulle hända om…?”-frågan.
  • Närläser just nu Jane Austens bok ”Stolthet och fördom” för att sedan kunna jobba vidare med att hitta den dramaturgiska modellen, göra konceptträd, fundera över karaktärer med mera.
  • En intervju för en lokal tidning.
  • En inspirations- och avslappningsresa till Jönköping (inkluderade ett par boksigneringar också)
John Bauer-utställningen på Jönköpings läns museum. Foto: Helena Persson
  • Och så har jag bokat in lite annat för framtiden som jag än så länge låter vara osagt, liksom börjat fundera över en del andra saker jag kanske skulle kunna jobba med kring skrivandet.
Foto av Monstera pu00e5 Pexels.com

Det finns många tankar på vad jag vill göra och hinna med kring skrivandet, men tiden vill, som så ofta, inte riktigt räcka till. Även orken är ju begränsad. Det är viktigt även för kreativiteten, har jag insett, att faktiskt ta sig tid för återhämtning också. Likaså motion. Gör jag inte det, så blir kreativiteten lidande.

På väg in i april, och förhoppningsvis både lite varmare och ljusare tider, så hoppas jag också att skrivandet får sig en liten knuff framåt. Det är mycket jag vill och hoppas på. Redan nu börjar jag faktiskt se fram emot sommarsemestern och lite längre sammanhållen skrivtid.

Resor, Skrivarvardag

Skrivarvila och utflyktshelg

Så har jag haft en helg med skrivarvila igen. Skönt att koppla bort tankarna lite med annat.

Jönköpings länsmuseums John Bauer-utställning. Foto: Helena Persson

Ändå har det varit ett par skrivrelaterade saker som jag ägnat mig åt. Jag tog mig en utflykt till Jönköping med en mycket uppskattad hotellnatt. Under fredagen blev det inte mindre än två trevliga fikatillfällen på eftermiddagen, och båda med anknytning till min bokutgivning då jag fick möjlighet att signera boken vid båda tillfällen. Roligt!

Fredagen fortsatte sedan med ett museibesök på Jönköpings läns museum. Att komma in på den permanenta John Bauer-utställningen får mig alltid att koppla av, då den har något magiskt vilsamt över sig. I övrigt tyckte jag om deras utställning om åldrande med bilder av äldre människor och deras tankar kring att åldras.

Månsken över Jönköping. Foto: Helena Persson

Efter en lugn kväll på hotellet så tog jag mig an lördagen med ett besök på akademibokhandeln med inköp av en bok och ett spel som resultat. (Ytterligare ett spel också faktiskt, men det är undanlagt i en specialhög för kommande ändamål.) Jag kopplade bort faktiskt av så pass mycket att jag lyckades låsa mig ute från hotellrummet, och då måste jag verkligen ha stängt av hjärnan ;-P

Vid lunchtid var jag åter hemma igen och hinner ägna mig åt lite hemmasysslor och träning under eftermiddagen. Skönt det också.

Skrivarvardag

Vad skulle hända om…?

Jag sitter ju och bygger upp intrigen till nästa (roman-)text. Det gäller att hitta trådar som håller, som är spännande och som inte bara innehåller tråkigt vardagsliv utan dramatik alls. I det här arbetet tar jag med mig en fråga från en uppgift jag gjorde under skrivpedagogutbildningen på Skurups folkhögskola. Jag tror det var Therese Granwald som låg bakom uppgiften. Det handlade om romanläsning och att hitta romanens koncept genom en konceptuell fråga: Vad skulle ända om…? Det vill säga en övergripande fråga som driver historiens intrig framåt. Och sedan att utifrån det göra ett konceptträd, med ännu fler frågor som utgår kring just den första ”Vad skulle hända om…?”-frågan.

Medan jag jobbar med översikten av och scenarbetet med texten har jag således hela tiden med mig frågan ”Vad skulle hända om…?” vilket inte alltid är helt enkelt, men antagligen något jag kommer att ha igen på genom hela arbetet, och förhoppningsvis gör att det inte tar 10 år att komma fram till en ”färdig” text den här gången.

Utöver det funderar jag över skönlitteratur att läsa på vägen för att få inspiration och komma i stämning. Jag har redan tankar på att läsa om åtminstone delar av Alice Lyttkens serie om pigan Stina Pihlgren, som börjar med boken ”Fader okänd”. Eventuellt också Anna Laestadius Larssons serie som börjar med ”Barnbruden”. Har ni fler skönlitterära tips i samma stil och som utspelar sig under sent 1700-tal, så får ni gärna dela med er. Gärna med fokus på den som var sämre bemedlad och hade anställning hos adelsfolk eller liknande.

Skrivarvardag

Att använda sina erfarenheter

Ledig torsdagsförmiddag och jag har ägnat mig åt skrivandet. Just nu börjar jag treva mig in i den historia som legat och väntat på mig efter att ”Sofias val” blev klar och gav sig ut i världen.

Redan hösten 2020 satt jag och jobbade med en del tankar, översikter och en hel del planering utifrån det jag har med mig från version 1 och det jag vill ha med till version 2. Här ser jag hur enormt mycket jag lärt mig av historien om Sofia. Att jag redan nu till en andra version lägger upp översiktsplan på historien och skriver planer på historien scen för scen, gör anteckningar på vad jag behöver göra i researchväg och en hel del annat. Allt för att få kontroll på det som händer. Det här var saker jag inte gjorde förrän tidigaste i version 4-5 av Sofias historia, där jag skrev mycket mer på känsla i början. Jag hoppas därför att det här är en av alla de erfarenheter som gör mig till en bättre författare, mer kunnig i hantverket, och att jag förhoppningsvis har/får en bättre blick för hur jag ska arbeta vidare med historien.

Dags att börja jobba på nästa bok! Foto: Helena Persson

Jag kommer fortfarande att behöva andras ögon på texten, hjälp med att se luckor och brister, men där är jag inte än. Ännu ser jag dem själv, och kan arbeta med att försöka täppa till dem, utveckla, fördjupa, måla med pensel både i stora drag och i små duttar. Det är inte utan att jag ser fram emot när jag får öppna ett nytt worddokument och påbörja textproduktionen på nytt!

Det gick fort att få tillbaka känslan, längtan, suget efter att skriva. Jag var lite trött och sliten ett kort tag just efter publiceringen, men valde att ta det lite lugnt och för några veckor sedan tvingade jag mig till skrivarvila en helg, och det har verkligen gjort underverk på lusten och glädjen att komma tillbaka till skrivjobbet igen. Jag är inte färdig, inte än. Det är förhoppningsvis bara början!

Allmänt och blandat

Betyg på Sofias val

Jag har hittills fått så många härliga tillrop och beröm för min bok, vilket naturligtvis värmer oerhört mycket.

Vad som är extra roligt tycker jag är att boken är betygsatt med 4 av 5 stjärnor på de båda strömningstjänsterna Nextory och Storytel där boken kan läsas som e-bok. E-boken finns även hos Bookbeat, liksom hos bibliotekens app Biblio, men där ser jag inget läsaromdöme.

”Sofias val” av Helena Persson

Även den fysiska upplagan säljer och efter 3 veckor på marknaden har redan drygt halva upplagan sålts vilket naturligtvis också är fantastiskt roligt. Jag hoppas det fortsätter på det här spåret.

Ännu har boken inte recenserats hos BTJ där de flesta biblioteken får sin vägledning kring inköp, men det kommer nog så småningom. De ska ha fått sina recensionsexemplar vid det här laget. Förhoppningsvis kan även en positiv recension där ge en extra skjuts till försäljningen. Jag hoppas!

Allmänt och blandat

Framsidesbild: Ronnums herrgård

Framsidan på boken är en bild på Ronnums herrgård som jag själv tog för flera år sedan, när manuset ännu var i sin linda. Jag var där några mysiga semesterdagar och satt och skrev, gick runt och fotade och bara njöt av tillvaron. Lite spa blev det också i deras mysiga spaavdelning. Stället ligger i Vargön utanför Vänersborg och är det lika bra nu som då (vilket jag hoppas att de är) så är stället verkligen värt ett besök.

Bilder från vackra Ronnums Herrgård i Vargön (ligula.se)

”Sofias val” av Helena Persson
Mål

Tidningsintervju

I veckan blev jag kontaktad av lokaltidningen (Värnamo Nyheter) som fått nys om att jag ger ut en bok. Gissa om jag blev förvånad. Jag hade tänkt höra av mig till dem och berätta om min debut så snart jag fått boken i handen, och så ringer de mig och vill göra en intervju. Så roligt!

Efter avklarad tidningstintervju. Foto: Helena Persson

Så efter en 10 minuters telefonintervju och ett snabbt möte dagen efter för fotografering, så kommer artikeln att publiceras i tidningen någon gång innan tisdag 25 januari då boken släpps.

Mål, Skrivarvardag

Omslag

Omslag – ”Sofias val”

Nu har jag godkänt provtrycket på inlagan, och det känns stort varje nytt steg jag tar i processen. Varje klick blir ett steg närmare att vara klar med den fysiska boken och få hålla den i handen.

Nu är det dags för omslag. Jag har en del tankar själv som jag delat med mig av för att få hjälp med förslag på omslag. Det ska bli spännande att se vad de tar fram för något. Jag har tittat på lite egna bilder också, men är osäker på om de verkligen fungerar för ändamålet. Vi får se var det landar till slut.

Resan fortsätter ett steg i taget.

Skrivarvardag

Arbete med inlaga

Jag fick i veckan ett provtryck av sättningen av bokens inlaga (dvs hur texten kommer ser ut i tryck). Så nu har jag skrivit ut så där halva romanen och börjat läsa igenom för att se om det är något jag vill ändra och göra en lista på det. Det är som att det ser annorlunda ut, men ändå är samma roman. Ser med nya ögon och samtidigt samma text.

Varför jag bara skrivit ut halva romanen? Enkel förklaring: tonern i skrivaren tog slut då, så bara att beställa en ny så där på fredag kväll kl 19.50. Förhoppningsvis kommer den innan jul men företaget jag beställde från brukar vara hyfsat snabba.

I helgen har jag hur som helst hunnit med att se över de 73 första sidorna och göra kommenterar till det. Det känns verkligen att målet är inom räckhåll nu.

Böcker och läsning

”Julbrevet” av Kjersti Herland Johnsen

Linda bor i Oslo och är förlagsredaktör och ensamstående mamma till 13-årige Brage. Som sådan gör hon allt för att skapa en trygghet för sonen som hon själv aldrig fick uppleva. När så Brages hittills frånvarande och ointresserade pappa dyker upp och vill bjuda med sonen till Karibien på kryssning över jul faller Lindas värld samman. Det hon försökt skapa för sonen verkar inte längre räcka till.

”Julbrevet” av Kjersti Herland Johnsen

Som om det inte räcker får hon ett brev från en person som hon inte känner, en person som verkar vilja göra gott, men som samtidigt har något emot julen. Linda svarar och plötsligt finner hon sig själv möta en person som hon inte riktigt förstår, men som i botten har ett oerhört gott hjärta. Och det visar sig att de har något alldeles särskilt gemensamt.

Vid sidan om detta finns Lindas eget kärleksliv. Tankar och längtan, människor som rör och irriterar. Och så de där blommorna som dyker upp utan avsändare. Vem är de ifrån?

Dag för dag från 1 december fram till julafton får vi följa Linda. Lite i taget, några insikter åt gången. Ilska, irritation, förväntan och glädje. En riktigt mysig feelgood med julstämning. Trevligt också med en norsk bekantskap.

Skrivarvardag

Skrivsammanfattning november 2021

Så har det blivit dags för lite skrivsammanfattning igen, och november har visat sig vara rätt produktiv.

Jag har arbetat lite med översikten av ”Fyren mellan haven” av M.L Stedman. Det går framåt men långsamt.

Foto av JESHOOTS.com pu00e5 Pexels.com

Så har jag tittat på skrivövningar till den memoarkurs på Medborgarskolan som är planerad till december. Jag hoppas verkligen att kursen blir av. Det är så givande att se kursdeltagarna växa med uppgifterna de får.

Jag har lagt in de korrigeringar och fel jag hittat i mitt bokmanus, och därefter formulerat ett efterord, baksidestext och en författarpresentation. Och utöver det valt ett författarporträtt.

Som ni förstår börjar det närma sig så klart det kan bli.

Skrivarvardag

Att våga gå vidare – men hur?

Nu tror jag mig satt min sista punkten i manuset efter år av skrivande, utfyllnad, omarbetningar mm. Jag känner mig själv nöjd med texten, även om den säkert skulle kunna förbättras ytterligare.

Således dags att gå vidare och frågan är hur. Jag har tidigare, för ett år sedan, testat manuset mot förlag men med refuseringar som följd. Valde en omarbetning till och har under tiden funderat på vilken väg jag vill gå vidare. Testa mot förlag igen och riskera att inte bli utgiven alls? Eller köra på ett hybridförlag där jag själv står för den ekonomiska risken, men ändå veta att jag blir utgiven?

Foto: Helena Persson

Här finns det många olika åsikter, det är jag fullt medveten om, då jag vet att majoriteten tänker att en traditionell förlagsutgivning är en garanti för att det är kvalitet i det som ges ut, vilket förmodligen stämmer i det stora hela. Detta jämfört med en hybridlösning där förlagen långt ifrån alltid bryr sig om kvaliteten på den text som ges ut. Men även här finns en djungel av möjligheter, kostnader, erbjudanden mm.

Oavsett vilket jag väljer att göra tänker jag att det för mig är viktigaste är att få hålla min bok i handen. Att få se den utgiven och nå läsare. Det är i första läget inte mängden läsare som är det viktiga utan att jag faktiskt lyckades skapa en bok.

En annan sak som är viktig för mig är också att själv ha kontroll över processen, känna att jag kan styra det hela både innehållsmässigt och tidsmässigt och att jag kan välja efter eget huvud.

Jag har full respekt för alla dem som tycker att en hybridutgivning inte är att bli utgiven på riktigt eller att det tyder på ”sämre litteratur” eller hur man nu väljer att tänka. Men för mig är det ett alternativ värt att överväga, där det andra är att inte bli utgiven alls och att tio års arbete hamnar i byrålådan. Och jag vet hur jag väljer att göra i det läget.

Dock, det dröjer ännu ett tag innan boken eventuellt finns tillgänglig i handeln. Jag kommer låta er veta när så är fallet!

Böcker och läsning

”En oväntad förälskelse” av Julia Quinn

”En oväntad förälskelse” är del två i serien om familjen Bridgerton (totalt 8 delar). Det är 1800-tal och engelsk överklass. Anthony Bridgerton är syskonet i fokus i den här boken och han bestämmer sig för att gifta sig. Edwina Sheffield är den ultimata kvinnan kommer han fram till och börjar uppvakta henne. Det är bara det att han för att vinna Edwina först måste imponera på hennes syster Kate och det är inte det enklaste då hans rykte som extrem kvinnotjusare har gått före honom.

”En oväntad förälskelse” av Julia Quinn

Boken är i samma stil som del ett med rappa dialoger och väl satta miljö- och karaktärsbeskrivningar. Konceptet är också likadant som i den första boken, och jag får en känsla av att har jag läst en har jag läst alla. Men vill man ha konceptet (vilket många vill) för en romantisk historia, så förstår jag att man med glädje slukar hela serien.

Böcker och läsning

”Att föda ett barn” av Kristina Sandberg

Maj lider av hjärtesorg efter Erik, och följer motvilligt med väninnan på utflykt. Med på utflykten finns Tomas. Maj blir oplanerat gravid med Tomas, och de tvingas till giftermål trots att de knappt känner varandra. Allt för att slippa skammen. Men Maj trivs inte med sin situation, trots att hon anser att hon borde vara tacksam. Hon känner sig inte hemma i sin nya familj, upplever sig lämnad av sin ursprungsfamilj och osäker på om hon över huvud taget vill ha barnet hon bär. Kan hon och Tomas hitta fram till varandra och ett gemensamt liv? Och Tomas alkoholintag, hur är det egentligen med det? För att hantera allt kämpar Maj med att visa upp ett så perfekt hem hon bara kan.

”Att föda ett barn” av Kristina Sandberg.

En bok som i mångt och mycket handlar om kvinnoliv, förväntningar och skam. Om att nöja sig fast man är allt annat än nöjd, om att inte våga tala om vad man vill och mitt i allt försöka finna en plats för sig själv.

Det tar mig ett tag att klura ut vad det är jag upplever som ovant för mig med texten, tills jag inser att det är Sandbergs sätt att skriva dialog. Genom hela boken använder hon sig av indirekt dialog, där den inte skrivs ut i repliker med talstreck/citattecken utan flyter med i den löpande texten. Och när jag landat i det har jag inga problem med det. Genom hela texten är jag hela tiden nära Maj och hennes tankar, känslor och upplevelser. En bok som får mig att se och känna miljön ur svenskt 1930-tal.

Det är första delen i en trilogi om Maj. Jag är nyfiken på de båda följande böckerna: ”Sörja för de sina” och ”Liv till varje pris”.

Skrivarvardag

Textförmiddag

Har haft en förmiddag då jag ägnat mig åt läsning av så där 25 sidor i mitt manus. Jag märker att jag antecknar mindre nu i andra halvan av manuset än vad jag gjorde i början och hoppas det beror på att den delen av manuset är något starkare än inledningen och inte behöver ses över lika mycket.

Det tar tid, ibland undrar jag om det är orimligt mycket tid, att gå igenom manuset, att jag jobbar omständligt. Men så tänker jag att det här är mitt arbetssätt, det är så jag fungerar, så jag känner mig trygg med att arbeta med manuset och då är det så jag måste arbeta för att det ska bli bäst. (Eller åtminstone så bra jag kan göra det.) Kanske kommer det förändras med åren och mer erfarenhet, men det är så här det är just nu, och då måste det få vara så. Vi är ju alla olika i vårt skrivande och här måste man nog hitta sin egen väg att gå.

I eftermiddag blir det nog lite arbete med en bok jag närläser lite mer. Skriva ner översikt, analysera karaktärer, försöka hitta dramaturgi mm. Också det handlar om att skriva, då jag ser hur andra har gjort, vilket också är nyttigt för det egna skrivandet.

I morgon är det lördag och då sätter jag mig med min egen text igen.

Skrivarvardag

Skrivsammanfattning april 2021

Sent omsider kommer min skrivsammanfattning för april. När jag först tänkte tillbaka på månaden så tyckte jag att jag nog inte hade hunnit med så värst mycket. Men fördelen med att logga skrivandet (och en del skrivrelaterat) är att man faktiskt ser vad man får gjort, eller inte gjort för den delen. Fördelar vissa månader, nackdelar andra, men summerar man i december så kan listan bli ganska lång.

Så, april 2021 innehöll följande:

  • Läst och gett respons på en kompis manus
  • Fått tillbaka ytterligare en respons på mitt eget manus och läst de kommentarerna. Med lite perspektiv, är jag mestadels upprymd, även om jag fortfarande kan få manuset att växa. (Klar blir man väl aldrig, men någon gång ska jag sätta stopp, jag lovar…)
  • Läser mitt manus igen och skriver kommentarer, plus strukturerar de kommentarer jag fått av andras läsning.
  • Hållit en grundkurs i skrivande på Medborgarskolan
  • Jobbar med mer fördjupad läsning av bok, där jag dokumenterar och strukturerar boken efter en särskild mall, analyserar karaktärer, språk mm.

Helt klart mer än de 1–2 punkter jag trodde jag skulle landa på för månaden.

Foto av JESHOOTS.com pu00e5 Pexels.com

Skrivarkursen på Medborgarskolan var en positiv energikick. Att få ägna en heldag åt skrivande och samtal om skrivande med nyfikna och engagerade deltagare är verkligen så givande. Skrivpedagogutbildningen och att vara kursledare är verkligen ingenting jag ångrar. Jag tror att jag utvecklas lika mycket som deltagarna, och det är ju verkligen positivt!

Maj är här, om än lite kylslaget. Jag jobbar på med manuset och med läsningen, utöver biblioteksjobbet. Inga skrivarkurser inplanerade den här månaden. Men skulle du vara sugen på att gå en kurs så kan du alltid kika in på Helenas skrivarverkstad® där kurser på Medborgarskolan och andra ställen ligger fliken Kalender / Aktuellt. Eller om du hellre vill gå en distanskurs via mail så finns det under Skrivarkurser via mail. Hjärtligt välkommen dit!

Skrivarvardag

Vad jag gör med mitt skrivande?

Ja, det kan man fråga sig. Det var ett tag sedan jag skrev en veckouppdatering då det istället blivit mer av månadssammanfattningar i punktform.

Men hur det går med skrivandet? Jodå, det går framåt. Ibland känns det som att jag gör samma saker hela tiden, om och om igen, men det är väl just det som är själva skrivprocessen. Skriv, skriv om, skriv om och skriv om igen, och sedan kanske (!) det är klart.

Efter en sväng på förlag har jag nu valt att återigen ta upp mitt arbete med berättelsen om Sofia. Den har varit hos en testläsare och skrivpedagogkollega, samt hos en redaktör för genomläsning. Jag håller just nu som bäst på att läsa igenom manuset igen med deras kommentarer med i bagaget och gör samtidigt egna anteckningar och tankar som dyker upp.

Känslorna som gått sedan jag tog det här beslutet för en dryg månad sedan har varit spretiga. Från trötthet kring manuset till att ”såklart ska jag köra en sväng till och förbättra det ytterligare”. Förmodligen är båda delarna självklara känslor i skrivprocessen, då jag haft dem tidigare kring manuset. Frågan är väl när man ska ge upp ett manus, eller bestämma sig för att ”jag är klar och nöjd som jag är”. Men där är väl svaret att ”klar blir man aldrig” och nöjd? Tja… När jag nu läser igen med de kommentarer jag fått så ser jag att det visst går att putsa vidare på en del och det tänker jag göra. Sedan kör vi ett test till och ser vad som händer efter det.

Mitt argument för att köra ett varv till är att, om det kan ge ett förlagskontrakt (och det är det fortfarande lika svårt att få som innan) då är det verkligen värt att kämpa ett varv till. Jag vill verkligen känna att jag har gett mig själv alla chanser och möjligheter med det här manuset som jag jobbat med så länge.

Skrivarvardag

Skrivsammanfattning mars 2021

Skrivsammanfattning mars 2021

Den här månaden har innehållit en hel del skrivande i olika former. Dels har jag jobbat med det manus som jag jobbat med sedan i höstas, då jag skickade in manuset om Sofia. Dels har jag hållit tredje och sista delen av en skrivarkurs för Gislaveds bibliotek. Vi har kört tre tillfällen via Skype och det har fungerat förvånansvärt bra.

Utöver det har jag tagit beslutet att ett halvår efter att jag skickade in manuset om Sofia ta ett nytt tag med manuset och jobba igenom det en gång till och försöka stärka vissa delar av manuset som jag insett att jag behöver jobba vidare med. Jag har skickat iväg det för läsning och har även själv börjat läsa igenom och skriva kommentarer om vad jag tycker behöver förbättras. Det är spännande men också lite utmanande. Hur ska jag hitta sättet att jobba vidare även om jag ser och förstår vad som behöver göras? Ibland blir man så hemmablind för sin egen text. Där är det bra att kunna få lite tips från andra som läser. Jag tror det kommer bli bra. Det går ju inte att ge upp nu efter allt arbete som redan är gjort.

Utöver det har det även blivit en del annat skrivpyssel med bland annat ett par olika ansökningar som kanske kan generera saker framåt hösten. Jag får se var det landar någonstans.