Så var det inom kort (de närmaste dagarna eller i nästa vecka) dags att på nytt öppna ett ”nytt dokument”. Det är dags att påbörja den nya versionen av mitt manus efter ett helt år av strukturerat kringarbete.
Det senaste jag ägnat mig åt idag är att göra en preliminär kapitelindelning genom att sätta in knalligt rosa post-it-lappar där jag tycker det är lämpligt med ett kapitelbryt. Fördelen med post-its är att de går att flytta runt eller ta bort helt. Kanske har jag tänkt annorlunda nu när jag i en snabb genombläddring av scensammanfattningarna än i den andra halva av förra manusversionen som har preliminära kapitelindelningar.
En fråga som dykt upp i mitt huvud i det här är hur långa kapitel jag ska ha. Jag inser i den indelning jag gjort nu att det kommer bli väldigt ojämnt långa kapitel. Frågan är om det gör något, eller om det bara är en fördel. Ibland har man ju som läsare både mer och mindre tid under läsningen av en bok och oavsett så får man ju ibland stanna upp sin läsning mitt i ett kapitel.
Kanske hade det varit en idé att skriva utifrån en färdig kapitelindelning redan från början, där jag vet vad som ska hända i respektive kapitel och planera mängden tecken på ett ungefär för texten redan från början. Men så växte nu inte min text och min erfarenhet fram den här gången.
Är det någon annan skrivande person där ute som har erfarenhet av att skriva utifrån en redan färdig kapitelindelning? Är det något ni förespråkar eller spelar det mindre roll för texten?
Livet med orden 
Hittills har jag gjort som du. Möjligen kommer jag strukturera mer framöver. Men kapitlen har blivit till på känn. Vissa som varit för långa har jag förstärkt vissa scener i för att skapa lämpliga ställen för att bryta till nytt kapitel. Ibland har jag strukit rätt mycket och ibland bytt perspektiv för att skapa mer dynamik. Men lite mer strukturerat skulle vara kul att testa.
Ja, när berättelsen liksom vuxit fram utan kapitelplan från början blir det nog lätt så här. Men visst vore det intressant att jobba utifrån en gärdig kapitelplan någon gång också.
Jag försöker hålla mina kapitel till 1-2 scener, då jag personligen gillar korta kapitel! 🙂
Ja, båda delarna har sina fördelar respektive nackdelar. Frågan är hur långt ett kapitel tål att vara. Det blir lätt att man tröttnar. Samtidigt som jag tänker att korta kapitel är enkelt och underlättar läsningen, samtidigt som det kan bli för kort också. Konflikten i scenen/kapitlet hinner liksom inte ta fart. Så det är dubbelt.
Verkligen! Man kanske bara ska gå efter känsla och avsluta där det känns rätt 🙂
Absolut 😀