Böcker och läsning

”Under Vintergatans alla stjärnor” av Camilla Davidsson

Under Vintergatans alla stjärnor av Camilla Davidsson är en lättläst feelgoodroman.

 

20170728_200151

 

Romanen handlar om Emma som både utarbetad och dumpad beger sig till Spanien för att vandra pilgrimsleden el Camino till Santiago de Compostela.

Vandringen innebär funderingar kring det hon varit med om de senaste åren, vad hon vill med livet och hur hon ska nå tid. Hon möter personer under vägen. Vissa som ger livsvisdom, andra som mest stjäl energi, och ytterligare någon som gör henne velig.

Historien i sig är lättläst, om man vill ha en bok där man inte behöver anstränga sig särskilt mycket. Men jag hade förväntat mig mycket mer av boken. Karaktärsbeskrivningen är bristfällig, då jag sällan ser mer än någon enstaka karaktär tydligt framför mig. Kärleksrelationen till Pieter gör mig bara tveksam. Antingen är han en svärmorsdröm eller också en person som inte alls är lyhörd för Emmas önskemål utan bara driver igenom sin egen vilja. Emma själv verkar knappt veta vad hon vill och har svårt att sätta ned foten och går med på allt. Detta tycker jag gäller över lag med Emma att hon inte säger vad hon vill.

Även Emmas inre resa tycker jag går väldigt mycket på samma ställe under bokens 300 sidor. Visst är samtalen med Giulio och Karen kanske romanens behållning. Där får Emma åtminstone något att tugga på som utvecklar henne något, men hennes utvecklingskurva känns annars väldigt platt och jag undrar till slut om hon egentligen kommer fram till något över huvud taget.

Miljön längs Caminon är fantastisk, och här hade funnits stora möjligheter att måla landskapet i färger, dofter, vyer och arkitektur, men det bara hastas förbi med något ord om ”fantastisk” eller ”storslagen”.

En bok om ett intressant innehåll, och en vandringsupplevelse utöver det vanliga, som kunde ha gjorts betydligt starkare. Men för en stunds avslappnad läsning utan att behöva engagera sig nämnvärt är den helt okej.

 

Skrivarvardag, Skrivövningar och kreativitet

Läsning med frågor

Det där med läsningen är intressant. Nu har jag läst ungefär en fjärdedel (100 sidor) av Camilla Davidssons ”Under vintergatans alla stjärnor”. Och det kommer upp en hel del tankar och frågor som jag tänker vore en bra idé att jobba med kring min egen historia.
20170720_212155
Foto: HP
Här är några av de tankar jag noterat under läsningen.
 
– Hur skriver jag en inledning som fångar läsaren?
– Hur bygger jag bra karaktärer?
– Hur hittar jag en lämplig balans i miljöbeskrivningen? Inte för mycket, inte för lite?
– Hur låter jag bli att hasta förbi saker?
– Hur undviker jag motsägelser i texten? Och om jag råkat få dit dem, hur upptäcker jag dem?
– Vilka hemligheter från barndomen påverkar karaktären?
– Hur ser karaktären på hemligheterna som vuxen? Med barnets ögon eller med nya ögon?
– Hur påverkar det karaktären under historiens gång?
 
Det ska bli spännande att se var jag landar efter att ha läst klart boken, och hur det sedan påverkar det egna skrivandet.