Kulturresa

Har haft en inspirerande kulturresa till Kalmar nu i två dagar.

 

2015-12-28 07.49.19

Foto: HP

 

Började resan med att fotografera ljusslingorna i träden nere vid stationen.

Promenerat på stan, gått på muséer, sovit på hotell och grunnat på skrivarmål för 2016. Och fikat. Fikat och fikat…

2015-12-28 10.37.58

Foto: HP

 

Kalmar läns museum hade jag utsikt över Öland.

 

2015-12-29 10.15.45

Foto: HP

 

Jag har fikat med Kalmar domkyrka väldigt suddigt i bakgrunden på konditori Cönigs.

 

2015-12-28 13.24.18

Foto: HP

 

Jag har strosat runt vid Kalmar slott och funderat på om jag i nästa historia ska skriva om 1500- eller 1600-talet.

 

2015-12-28 14.55.04

Foto: HP

 

Och så har jag fikat på Kullzenska caféet. Varm choklad med grädde och chokladboll. Gott som bara den och jag gick därifrån hur sockerstinn som helst…

Mysig resa… Kalmar, och framför allt Kalmar slott verkar vara ett återkommande resmål i min värld. Jag gillar stället helt enkelt.

 

 

Annonser

Kulturarvskortet

Lördag morgon och inte jättemycket motivation. Får ge mig på att strax koka förmiddagsteet, äta lite fruktsallad som blev över från igår, och så rulla ut ritrullen igen för att skriva vidare på lite fakta om syskonparet Fredrik och Alexandra Rosencreutz, goda vänner till huvudperson Sofia Enestierna och hennes bror Jonas.

Dock har jag åtminstone gjort en sak idag som jag nog kan ha lite nytta av. Jag har beställt ett kulturarvskort. Kostar 150 kronor och då får man under året 50% på entrén till massor av statliga muséer. Kolla in vilka på hemsidan för Svenskt kulturarv. Jag hade ett häromåret och lyckades precis komma upp i besök så att jag tjänade på det. Men hoppas jag kan bli duktigare på att åka runt i år. Nu har jag köpt kortet tidigare och det gäller fram till maj 2016. Jag vet ju att jag tänker mig till Utvandrarnas hus i Växjö om två veckor. Hoppas jag hinner få kortet innan dess. Tänker mig ju till Gripsholms slott i sommar, och helst också till Gunnebo slott. 50% på alla dessa ställen gör ju att jag förmodligen tjänar in de 150kr kortet kostar. Kanske kan jag få till även en återresa till Kalmar slott med visning av slottet den här gången. Det hann jag inte med sist jag var där.

Nu blir det dock fikadags här.

Åka bort?

Vid den här tiden på året börjar jag alltid längta bort. Vill göra något annat, få lite inspiration eller vad som helst.

För ett år sedan åkte jag till Kalmar och besökte bland annat Kalmar slott. Dit kan jag tänka mig att åka igen. Sist jag var där blev det ingen guidad tur. Hade inte ro till det när jag hade en tågtid att passa. Kanske något att göra bara för att komma iväg och få lite input även om det inte är exakt en bra tidpunkt i historien att använda sig av Kalmar slott. Men kanske får man perspektiv på historien, ny inspiration eller bara den där extra kicken som ibland behövs.

Att bära frukt

Det där med att bära ett frö inom sig till en historia är en sak. Att ha en känsla för vad det är man vill berätta, eller att det är en person eller flera personer i en miljö i en särskild tid som vill berätta något är en sak. Men att sedan få det där fröet att bära frukt, bli en historia som verkligen bär är en helt annan sak. Det är – ju mer jag försöker – en helt annan sak har jag märkt. Väldigt lite inspiration och väldigt mycket hårt arbete, research, funderingar, att ha koll på läget och ett enormt kringarbete. Särskilt om man då, som jag, har ett frö till en historisk berättelse.

 

Foto: HP

Foto: HP

 

Jag har fröken Sofia Magdalena som ligger i mitt medvetande och pyr. Vill att jag berättar hennes historia. Men jag vet inte alltid hur jag ska berätta den, var jag ska förlägga den, vad som är problematiken i berättelsen. Det har krupit lite närmre, blivit lite tydligare, men ack vad mycket hårt jobb som är kvar. Ska jag fortsätta låta det vara en fiktiv (fröken Sofia Magdalena Enestierna) person på en fiktiv plats (Enebybackens herrgård)? Eller ska jag låta det vara en fiktiv person på en verklig plats? Kanske till och med flera fiktiva personer? Även fröken Sofia Magdalenas kammarjungfru Hanna vill att jag berättar hennes historia. Två perspektiv i samma historia? Funkar det? Blir det för mycket? Ett för stort arbete att dra ihop för mig? Av någon anledning drabbade mig tanken idag att jag kanske skulle förlägga hela historien på Kalmar slott. Något som definitivt får mig att behöva omstrukturera en del av historien och tankar kring hur den ska utspela sig. (Men jag har fortfarande massor av research kvar att göra). Kanske kan det få mig att se i verkligheten hur miljöerna är, vad som händer där och så vidare. Jag kan åka till en fysisk plats för att få inspiration under resans gång.

Jag måste också läsa in mig enormt mycket på bakgrunden. Hur såg samhället ut under den tid jag vill förlägga handlingen till? Just nu tänker jag mig 1790-talet. Kanske ska jag flytta det till 1600-talet då jag tror att nuvarande Kalmar slott byggdes? (Hoppsan, det här måste jag visst kolla upp!) Hur tänkte folk? Hur hade tjänstefolket det? Hur var det att vara ung adelsfröken under den här tiden? Ung tjänsteflicka? Hur såg den allmänna folktron ut? Trodde man på häxor och troll? Hur gestaltade sig en sådan tro? Ja, det är mycket att läsa på om och inte bara fantisera ihop. Ju mer jag kan och vet om tiden, desto mer trovärdig blir också historien. Och kanske också lättare att skriva. Mycket tid till att läsa på och skapa sig en värld runt omkring, och inte lika mycket tid till att skriva, som jag kanske skulle önska.

Och jag känner att jag fortfarande är väldigt stapplande i att bygga ihop en historia. Jag vinglar fortfarande i att hitta tillräckligt starka problemformuleringar och synopsis (sammanfattningar av historien). Jag behöver mer erfarenhet, mer övning och gärna någon som kan hjälpa lite på traven när det gäller att se vad som funkar och inte funkar. Kanske litar jag inte tillräckligt mycket på min förmåga. Men det är på något sätt här som jag känner att kursen på Linnéuniversitetet om Att skriva historiska romaner skulle vara ett gyllene tillfälle att få den kunskap jag behöver. Och så min brist på tålamod. Allt ska helst ske nu, direkt, eller nyss.