Poldark säsong 3

För er som vill ha lite 1700-tal kan jag nu tipsa om att säsong 3 av Poldark sänds på SVT kl 21 på fredagskvällar, med start i morgon. Sommaren är således räddad 🙂

20180323_155214

Annonser

Sommarläsning

Det är en rejäl trave böcker hemlånad till sommarläsningen. Och väldigt blandat. En del har jag haft hemma tidigare, men inte läst, annat har jag blivit rekommenderad, ytterligare något har jag blivit nyfiken på. Sedan finns en hög köpta pocketböcker också att läsa. Plus tidningen Skriva. Dessutom är jag inte riktigt framme vid semestern än, så det är fullt möjligt att jag bär hem ytterligare en trave. Hur mycket som verkligen blir läst är en annan sak, men målet är att både läsa och skriva en hel del i sommar. Ofta är målet högre satt än tiden räcker till för, men så är det väl alltid.

 

20180619_154634

Foto: Helena Persson

Hur ser era läsambitioner ut i sommar? Eller för den delen annars också? Vad finns på listan? Brukar ni hinna med allt ni vill?

Utflyktshelg

Det var dags för ledigt från skrivandet i helgen som gick och jag tog mig iväg på en utflykt. Den här gången använde jag mig av Kalmar som bas. (Och ja, för er som följt mig ett tag, Kalmar är ett favoritmål.) På fredagseftermiddagen bar det av över till Öland och där besökte jag Borgholms slottsruin i strålande solsken. En intressant rundtur, som nog blivit ännu bättre med audioguide via mobilen, men nu hade jag inga hörlurar med och ville inte köpa till extra i slottsbutiken bara för det. Hur som helst spännande att se och läsa om slottets historia och det skulle säkert gå att förlägga åtminstone delar av en romanidé där om man ville.

 

IMG_20180610_204157

Överst till vänster: I ett fönster på Borgholms slottsruin. Överst till höger: Fika på Kullzénska caféet. Nederst till vänster: Kalmar slott. Nederst till höger: Borgholms slottsruin. Foto: Helena Persson

 

På lördagen, efter en skön hotellnatt, tog jag mig till Kalmar slott och en utställning om Leonardo da Vinci. Spännande att se och läsa om hans uppfinningar, tankar, anteckningar och skisser. I mångt och mycket en självlärd man med kunskaper inom vetenskaper som medicin, konst och teknik. Många av hans drömmar och idéer som då var långt ifrån verklighet är självklara för oss idag. Som att flyga till exempel.

 

20180609_092944

Utsikten från hotellfönstret. Foto: Helena Persson

Utöver det blev det såklart en och annan fika också. Bland annat på favoriten Kullzénska caféet i Kalmar. Väl värt ett besök om man är i stan.

Tystnad, ensamhet och kreativitetens allvar

I förra veckan fick jag möjligheten att bläddra lite i en dansk författarkalender, inte helt olik den Skrivarkalender som Ann Ljungberg tidigare givit ut i Sverige. Jag fastnade för ett råd av Merete Pryds Helle i den danska boken. Ett råd om att ta sig tid, och särskilt egentid/ensamtid. Att inte hela tiden utsätta sig för ljud eller sällskap, utan att faktiskt bara ta sig tid för att vara för sig själv, i tystnad, tänka, sansa sig och bara vara. Det är då idéerna kommer. Hon använder uttrycket att göra sig ”skrivsk”. Att det inte handlar om skrivblockering när man inte får till skrivandet, utan om att inte ta sig tiden att bara vara för sig själv, utöver den tiden när man aktivt sitter och skriver. Och det var så skönt att läsa det. Särskilt för mig som är både en introvert och en skrivande person. Båda tiderna behövs: Tiden för att bara vara (då historierna kommer fram) och tiden för att skriva.

 20180523_141853

Jag har hört något liknande förut, av en person som sa just det att ”du skriver hela tiden”. Och ja, det gör jag. Jag skriver när jag i fem minuter sitter ensam på sandlådan på perrongen och väntar och väntar på tåget. Jag skriver på tåget, när jag bara låter tankarna löpa, är ute och går ensam i skogen. Det kanske inte alltid syns att jag skriver eftersom jag inte sitter med papper och penna, men likväl skriver jag.  Tankar och idéer kan komma när som helst.

 20180523_141424

De här båda sakerna känns som en bekräftelse för mitt skrivande. Det handlar inte om att inte vilja vara social (att umgås har också sin tid i mitt liv), utan om att faktiskt prioritera mitt skrivande, att ta det på så stort allvar att jag tar mig tiden. Ibland behöver jag påminna mig om att det faktiskt är okej med den prioritering jag gör.

Onsdagsskrivande

Onsdag och ledig från jobbet. Jag har försökt ägna förmiddagen åt att skriva, men märker på kroppen att jag nog kört hårt med mig själv skrivmässigt de senaste veckorna. Det har varit skrivande både på helgerna och på de veckodagar som varit lediga/röda dagar. Kroppen och framför allt huvudet reagerar till slut.


20180509_105717

Foto: Helena Persson

 

Det har i alla fall blivit lite planering av omskrivningen av romanens slut. Jag har tidigare gjort en översikt över tidsschemat, och nu börjar jag planera lite mer med anteckningar kring konflikter mm för varje del. Jag funderar dock på hur många omgångar jag ska göra av planering och hur detaljerat jag ska gå in på det hela innan jag börjar skriva. Men det ger sig nog. Det har varit rätt skönt att ha ett nedskrivet häfte bredvid mig när jag skrivit igenom de senaste avsnitten, just för att veta ganska exakt vad och hur jag tänkt, så det får nog bli ytterligare någon nivå efter den här, utan att jag för den skull planerar sönder kreativiteten.

Resten av veckan blir det vila från det fysiska skrivandet. Men förhoppningsvis händer även en del undermedvetet även under vilan.

Konserthelg

I fredags kväll var det dags för konsert. Jönköpings Sinfonietta spelade Mendehlsson och Mozart. Gustav Moqvist på piano som duktig solist till Mendehlssons pianokonsert.
20180504_210110
 
Skön avkoppling och vacker livemusik. Varje gång jag tar mig iväg på sådana här saker får jag mersmak och vill göra det igen.

På skrivarstolen igen

Efter förra helgens vilohelg med resa till Linköping är jag nu tillbaka på skrivarstolen igen. Det blev mest omskrivning och jag kom upp i nästan 1 600 ord. Mycket för att delar av stycket är en favoritpassage i historien. Då är det på något sätt lättare att skriva.

Jag tror jag skrivit om det tidigare, men det här med att införa en vilohelg lite då och då (sådär någon gång per månad) har gjort det lättare att orka med skrivandet. Det får helt klart vara kvar, även om det tar längre tid att bli klar med romanen. Eller… Det kanske inte tar längre tid med vilohelger, det kanske tar längre tid utan vilohelger, för kroppen och själen tar slut på energi då. Så det får bli att hitta den perfekta balansen mellan vila och skrivande.