”Blackmoore” av Julianne Donaldson

Blackmoore av Julianne Donaldson.

Kate lever i 1820-talets England och hon är fullt och fast övertygad om att hon aldrig kommer att gifta sig. Istället är hennes dröm att komma ifrån sin trångsynta familj genom att resa till Indien. Hennes mamma, vars enda mål för sina döttrar är att få dem bortgifta, lovar henne att få åka. Under förutsättning att hon får tre män att fria.

 20181002_083724

En annan av Kates drömmar är att få se Blackmoore. Godset som ska tillfalla hennes vän och granne Henry. Så när hon beviljas en resa till Blackmoore är hennes plan att snabbt få tre män att fria och snabbt tacka nej för att sedan kunna resa till Indien. Men på Blackmoore och i dess vackra omgivningar blir inget som hon tänkt. Frågan är om det verkligen är så lätt att ge upp en hjärtas lust och längtan för den andra.

En lättläst bok, som inte kräver mycket energi av läsaren. Språket är enkelt och ibland lite för upprepande. Här finns dock ingredienserna kärlek och historia för den som gillar det. Ett driv som för historien framåt. Jag hade dock velat lära känna Kates far mer. Se mer av vem han är och vilken roll han spelar i familjen. Modern blir lite väl dominant. Ibland går känslorna också lite för snabbt på tvärs mot varandra. Ena stunden är en karaktär irriterad på en annan, för att i nästa stund se samma karaktär som alltför perfekt. Men för en stunds avkoppling fungerar boken bra.

Annonser

”Ylvas bok” av Maria Gustavsdotter

Ylvas bok av Maria Gustavsdotter är fjärde delen i serien om systrarna Morlandeus. Serien inleddes med Ulrikas bok, Katarinas bok, och Ebbas bok och var först tänkt som en trilogi, men har utökats med en fjärde bok. Serien är utgiven på förlaget Historiska media.

20180916_151435

Boken utspelar sig på 1660-talet. Ylva, trolovad med Nils och boende på Nilsgården i Dalarna, är vacker men bortskämd. Livet har inte alls blivit som hon tänkt sig där hon går med arbetsuppgifter hon varken bett om eller önskat. Helst av allt vill hon sitta inne i stugvärmen och väva band medan andra mjölkar, slaktar och mockar i ladugården.

Men sedan en häxa pekats ut en söndag i kyrkan sätts mycket igång. Och Ylva själv är inte sen att låta tungan löpa. Men inget är på allvar i hennes värld och bekommer henne inte särskilt, tills det plötsligt blir på fullaste allvar.

I Dalarna finns också den äldsta systern Ulrika Morlandeus. Hon lever nu med make och egna barn, styvbarn och nya barn på väg på en gård. När en av hennes käraste vänner anklagas för att vara häxa vänds mycket upp och ned. Rättegång och häxprov väntar och Ulrika som är säker på vännens oskuld vet inte hur hon ska göra för att ställa allt till rätta.

På Orust bor brodern Magnus Morlandeus och arbetar med en skola för barnen. Han älskar undervisningen och brinner för sitt kall. Och nog har även hans enda kvinnliga elev, Solveig, samma gåvor som pojkarna. Eller har hjälpprästen Jostein Erlendsen rätt i att kvinnor inte mår väl av kunskap.

I Uddevalla driver Ebba och Katarina Morlandeus tygbod. En rörelse som de egentligen inte har rätt till som kvinnor, och som därför står i broderns namn. Men affärerna går bra. Det enda orosmolnet är att Jostein Erlendsen inte verkar vilja förstå att Ebba och han inte är trolovade. Ett orosmoln nog så svårt att bära för Ebba.

En bok som verkligen målar upp livet på 1660-talet och karaktärerna på ett bra och levande sätt. Det går inte på tomgång trots att det är fjärde delen utan det finns fortfarande mycket kvar att berätta om karaktärerna. Jag hoppas det blir åtminstone någon mer del i serien.

”Ljuset vi inte ser” av Anthony Doerr

Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr.

20180902_150133

Marie-Laure är den blinda flickan vars pappa bygger miniatyrer av staden (Paris) de bor i samtidigt som han arbetar på museum. Hemmet, muséet och vägen däremellan är Marie-Laures hela värld. Hon vet med säkerhet antalet dagvattenbrunnar mellan huset hon bor i och faderns arbetsplats. Men när Frankrike kapitulerar för tyskarna under andra världskriget flyr far och dotter hals över huvud. Med sig har de något från muséet. Men de vet inte om det är den äkta varan, eller en av de tre kopior som gjorts för att förleda fienden. De landar i Saint-Malo vid kusten. Här tvingas både Marie-Laure, hennes far och de båda personer de bor hos att våga mer än de tänkt från början.

På tyska sidan finns Werner, en ung pojke i Marie-Laures ålder. En föräldralös pojke på ett barnhem med en enda framtid för sig. Den som arbetare i samma gruva som tog faderns liv. Men hans intresse för radioapparater och fysik ger honom oanade kunskaper och snart sprids vetskapen om det han kan och han tas ut till en specialskola. Där får han arbeta med sändtagare, mottagare och mycket mer. Det intresserar honom, men han bryr sig inte så mycket om varför omgivningen är så mån om hans kunskap. Den för honom runt om i det krigshärjade Europa.

En bok om grymhet, men också godhet, och modet att göra det man vet är rätt även om omgivningen hävdar motsatsen.

En magisk bok som fascinerar från första till sista sidan. Boken vann Pulitzerpriset 2015.

”Vad jag pratar om när jag pratar om löpning” av Haruki Murakami

Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami.

 20180804_102429

Haruki Murakami är inte bara författare utan även långdistanslöpare. För att kunna skriva bra romaner är han beroende av löpning. Inte så att den tar över hans vardag, utan mer så att han behöver den fysiska träningen för att hålla både kropp och själ i trim så att han kan producera bra texter/romaner.

I den här boken som är mer åt det biografiska hållet, skriver Murakami ett antal texter kring sin träning. Framför allt kring hur han fokuserar på uppläggen kring sina maratonlopp. Det blir en bok som mer eller mindre motiverar mig att hålla igång, och till och med längta efter löpträning/motion. Kanske inte i dess mest extrema form, men för att hålla mig tillräckligt alert för att själv kunna må väl och skriva på det sätt jag vill. 

Det finns mycket i Murakamis text som talar till mig. Mycket av det han skriver bekräftar vad jag själv tänker och känner kring både träning och skrivande. Kanske kan man också likna löpning och skrivande vid varandra. Båda delarna kräver uthållighet och målmedvetenhet. Att man ägnar sig åt aktiviteten, även om man emellanåt inte ”känner” för det eller är inspirerad. Det kommer med att man lägger tid på det.

”Den lilla bokhandeln i Paris” av Nina George

Den lilla bokhandeln i Paris av Nina George.

 20180801_193838

Boken handlar om Jean Perdu, mannen som har ett eget litteraturapotek (en pråm på floden Seine) och vet precis vilken bok som passar för olika åkommor. Men vad borde han själv läsa för att få sitt krossade hjärta att läka.

Hemma i hans lägenhet i Paris ligger ett brev från hans älskade Manon. Ett brev hon skrev för 20 år sedan. Perdu är övertygad om att det innehåller beskedet om att hon tänker lämna honom och har därför valt att inte öppnade det. Istället har han levt i 20 år med ett krossat hjärta, tills något plötsligt får honom att öppna brevet. Det visar sig inte alls innehålla det han trott, och plötsligt är han ute på en resa både fysiskt och själsligt.  

På den fysiska resan, som med pråmens hjälp går genom Frankrikes floder och kanalsystem får han sällskap av Max Jordan, Cuneo och ett flertal andra personligheter. Alla med sina sorger och svårigheter. Och alla påverkar de honom på hans själsliga resa. Alla stopp på vägen verkar ta honom allt närmare mötet med Manon och det hon hade att berätta för honom.

Vilken bok ska kunna läka Perdus hjärta?

En bok som tar oss genom litteraturens betydelse för själen och genom det krossade hjärtats resa mot läkedom.

Boken avslutas med lästips för olika situationer och recept på mat som dyker upp i boken.

Skön feelgood-läsning antingen för hängmattan i skuggan en sommardag, eller en kulen vinterdag i soffhörnet.

”Edenbrooke” av Julianne Donaldson

Edenbrooke av Julianne Donaldson.

 20180723_074500

Julianne Donaldsons debutroman i romancegenren. Marianne Daventry förlorade för ett år sedan sin mor. Hennes far har i sin sorg lämnat över henne hos mormodern i Bath och tvillingsystern Cecily hos kusinen Edith i London. Själv flyr han till London. Marianne är olycklig och längtar efter lantlivet och familjen.

Marianne och Cecily är så olika som två tvillingsystrar kan vara. Cecily är den vackra, uppmärksammade kvinnan van att få allt hon pekar på, medan Marianne alltid står i skuggan av den glänsande tvillingsystern.

Så får Marianne och Cecily en inbjudan till godset Edenbrooke på landet. Godset tillhör moderns väninna och Marianne blir överlycklig. Resan dit blir dramatisk och väl på plats möter hon människor som kommer att förändra henne totalt. Plötsligt är det Marianne som står i centrum och insikten om hur detta kommer beröra relationen till systern påverkar henne lika mycket som Edenbrooke i sig.

Boken är förvisso rätt förutsägbar, och jag tröttnar lätt på att Marianne ofta utbrister i ett ”oj oj”. Men över lag är det en vackert berättad historia med driv och ett flertal snabba vändningar. Översättningen brister här och var. Men som helhet är det trivsam läsning för en ledig sommardag.

 

”En bokhandlares dagbok” av Shaun Bythell

En bokhandlares dagbok av Shaun Bythell.

 20180719_201427

Boken är skriven som en dagbok över Shauns eget liv i ett antikvariat i staden Wigtown i Skottland. Dagarna fylls av möten med människor av olika slag. Det är den något märkliga anställda damen Nicky, som varje fredag har med sig märkliga matfynd från en container och aldrig gör vad Shaun ber henne om. Eller kunder som glömt bort titlar på böcker eller blandar ihop titlar och författare. Stammisar dyker upp och försvinner, liksom mer kortvariga bekantskaper i antikvariatet.

Vi får följa med i planeringen och genomförandet av den årliga litteraturfestivalen i stan, och på Shauns olika resor för att köpa in nya böcker, liksom på hans utflykter med släkt och vänner.

Ibland blir det lite mycket upprepningar, men det är ändå intressant att få följa med under ett å i hans antikvariat.

Boken får mig ofta att le, för trots Shauns många gånger lätt kärva sätt gentemot sina besökare så finns där ändå i grunden en enorm kärlek till böcker och läsning. Utan den kärleken skulle han aldrig så länge ha fortsatt att driva ett antikvariat.