Som så ofta är jag sen på bollen med böcker som ”alla” läser. Nu kom turen till ”Där kräftorna sjunger” av Delia Owens.
Kya är flickan som blir övergiven av en efter en i familjen. Till slut lever hon helt ensam i ett skjul mitt ute i våtmarken. Samhället misslyckas med att ta hand om henne och möta henne där hon är, i den situation hon har att handskas med. Istället dömer man ut henne, ser henne som udda, obildad och snart har en enorm myt skapats kring henne.
Den ende som hon till slut litar på är Tate, den som lär henne läsa och öppnar kunskapsvärlden för henne. Men när även han sviker genom att flytta för högre studier är det svårt för Kya att någonsin våga lita på någon igen. Tills Chase dyker upp.
När så Chase hittas mördad vänds hela samhället mot Kya på nytt och hon anklagas för mord. Kya hotas av hårda straff men vägrar att samarbeta med försvarsadvokaten.
En bok som jag läser som en historia om vad ett samhälles inställning till den eller det som är annorlunda kan göra med både samhället och individen. En bok som handlar om hur vi blir dem vi är.
Det tog mig ett tag att komma in i boken och jag övervägde nästan att ge upp ett tag, men eftersom så många talat så översvallande om den, så ville jag ändå ge den en chans. Så här i efterhand, absolut värd sin läsning, och jag kan tänka mig att den gett mycket för dem som läst den tillsammans i en bokcirkel. Där går det säkert att hitta många olika aspekter på läsningen och skeendena.
Livet med orden 