Efter många om och men har jag tagit mig an att läsa ”Påven Johanna”. Det är en bok som stått på min läslista länge och den motsvarade förväntningarna.
Johanna föds under 800-talet, och hennes enorma nyfikenhet och vetgirighet är allt annat än enkel att hantera för henne och omgivningen. Tiden såg det som onaturligt för en flicka/kvinna att söka kunskap och Johannas alla frågor tenderar att försätta henne i trubbel. Trots detta lär hon sig att läsa och skriva, läsa latin och grekiska och mycket annat.
Livet tar henne på märkliga vägar vidare genom klosterskola och klosterliv till maktens centrum i Rom. Med läkekonsten hon besitter kastas hon rakt in i påvehovets innersta krets. Samtidigt slits hon mellan det liv hon uppnått och den längtan efter kärlek hon känner som kvinna. Är hon beredd att avsäga sig sitt liv för att få känna kärlek, om det nu inte går att få båda delarna?
Med driv och stor kunskap om tidens liv och miljö, men med författarens frihet, har Donna Woolfolk Cross skrivit en mycket spännande bok. Det enda jag saknar är en lista med ordförklaring till alla de olika titlar som förekommer och som för mig är till största delen obekanta.
Om historien om en kvinnlig påve är sann eller ej? Jag låter det vara osagt. Jag har läst boken som den fiktion den är klassad som i bibliotekets klassningssystem. Därmed inte sagt att det finns sanningar i den. Historien i sig är läsvärd, och läser du boken, så läs också gärna efterordet där författaren resonerar just kring om det funnits en kvinnlig påve eller ej.
Livet med orden 