Maj lider av hjärtesorg efter Erik, och följer motvilligt med väninnan på utflykt. Med på utflykten finns Tomas. Maj blir oplanerat gravid med Tomas, och de tvingas till giftermål trots att de knappt känner varandra. Allt för att slippa skammen. Men Maj trivs inte med sin situation, trots att hon anser att hon borde vara tacksam. Hon känner sig inte hemma i sin nya familj, upplever sig lämnad av sin ursprungsfamilj och osäker på om hon över huvud taget vill ha barnet hon bär. Kan hon och Tomas hitta fram till varandra och ett gemensamt liv? Och Tomas alkoholintag, hur är det egentligen med det? För att hantera allt kämpar Maj med att visa upp ett så perfekt hem hon bara kan.
En bok som i mångt och mycket handlar om kvinnoliv, förväntningar och skam. Om att nöja sig fast man är allt annat än nöjd, om att inte våga tala om vad man vill och mitt i allt försöka finna en plats för sig själv.
Det tar mig ett tag att klura ut vad det är jag upplever som ovant för mig med texten, tills jag inser att det är Sandbergs sätt att skriva dialog. Genom hela boken använder hon sig av indirekt dialog, där den inte skrivs ut i repliker med talstreck/citattecken utan flyter med i den löpande texten. Och när jag landat i det har jag inga problem med det. Genom hela texten är jag hela tiden nära Maj och hennes tankar, känslor och upplevelser. En bok som får mig att se och känna miljön ur svenskt 1930-tal.
Det är första delen i en trilogi om Maj. Jag är nyfiken på de båda följande böckerna: ”Sörja för de sina” och ”Liv till varje pris”.
Livet med orden 