”Boken om Jonas” av Maria Gustavsdotter
Sista boken om syskonen Morlandeus, har Ebbas son Jonas i fokus. Jonas bor hos fosterfadern Björn Timmerman som vill att Jonas ska gå i hans fotspår. Men Jonas passar inte i sågen, han vill hellre rita, men det är inget som direkt uppmuntras i det hem han bor i. Hans moster Katarina vill undervisa honom, men det ses inte heller med blida ögon, trots att Jonas har lätt för att lära.
Katarina driver sin bod vidare och överraskas då äldsta systern Ulrika med sina fyra barn vänder hem 20 år efter att hon lämnat prästgården på Orust. Magnus å sin sida arbetar vidare med tjänsten som skollärare på Orust, men under ständig press från byrådet och kyrkoherden Jostein Erlendsen. Jostein själv letar efter en hustru som passar hans syn på sig själv som överlägsen och kvinnan som en underlägsen varelse som han måste ta hand om och fostra. Kristin å sin sida går honom till mötes långt över gränsen för det rimliga, och ändå är han aldrig riktigt nöjd.
En bok som målar både miljöer och tiden (1600-talet) men framför allt karaktärerna på ett mycket levande och trovärdigt sätt. Jag kommer sakna familjen Morlandeus nu när sviten är färdig, men hoppas Maria Gustavsdotter tar sig an nya historiska utmaningar.
Övriga delar i serien: ”Ulrikas bok”, ”Katarinas bok”, ”Ebbas bok”, ”Ylvas bok” och ”Agnetas bok”.
Livet med orden 