Ödets hav av Elisabet Nemert utspelar sig på 1300-talet. På Gotland möter vi Aurora Eken som står i begrepp att gifta sig med Claus Pleskow. Hon ser fram emot livet som gift, och till en början verkar allt bra, då hennes make tillåter att hon deltar i handelshusets verksamhet. Familjens ekonomi till och med blomstrar i händerna på Aurora.
Men Claus verkar inte vara den godhjärtade man Aurora först trodde. Och när danskarna invaderar ön och Visbyborna överger de bönder som ger sig till stadens undsättning förlorar Aurora både make, far och två av sina tre bröder. Aurora själv blir utsatt på det mest brutala sätt och för att klara sig tvingas hon fly till morbrodern i Novgorod. Där väntar ett liv hon inte trodde var möjligt för henne själv. Mycket är lik mot Visby och Gotland, men mycket är också olikt.
En bok om historiska skeenden, tillsammans med den skönlitterära författarens frihet, som ger en spännande historia om starka kvinnor, om möjligheten att förändra, om kärlek och om att växa som människa.
Det jag tycker är bokens styrka är dess karaktärer som får liv, växer och reflekterar över tillvarons orättvisor. Men det stannar inte där, de försöker även göra något för att förändra världen till det bättre.
För den som är historieintresserad är det en bok väl värd att läsa.
Livet med orden 