I år tänkte jag mig en julkalender här på min blogg. Det blir en skrivuppgift för varje dag, och jag hoppas den kan inspirera dig till att också börja skriva. Gör det kravlöst, med lust och glädje, kort eller längre stund, så hoppas jag du har en eller flera texter att fortsätta när det blir jul. Den som vill får gärna dela sin skrivövning i kommentarsfältet. Välkommen att hänga på.
Månad: november 2018
Memoarkurs på Medborgarskolan i Värnamo
Är du intresserad av att skriva om ditt liv? Eller vill du berätta någon annans historia (kanske en avliden släktings)? Vet du inte riktigt hur du ska komma igång? På den här kursen (start 19 februari 2019) på Medborgarskolan i Värnamo går vi igenom lite hur du kan tänka, och vad du kan fokusera på. Vi gör också en hel del skrivövningar.
Du blir inte klar med skrivandet under kursen, men får tips och idéer för hur du kan komma igång för att sedan jobba vidare på egen hand.
Priset är 895kr och anmälan finns via länken till Medborgaskolan.
Dagens boktips
642 saker att skriva om innehåller just det. 642 olika skrivövningar som verkligen sätter igång kreativiteten. Låt en ärta börja tala till dig vid middagen, eller något helt annat oväntat. Boken må vända sig till unga författare, men jag är övertygad om att även vuxna finner massor av inspiration i den här boken.
”Victoria” av Daisy Goodwin
Året är 1837 och Victoria är arton år då hon vaknar upp som drottning av England. Hon känner sig både vilsen och beslutsam. Beslutsam eftersom hon inte vill låta sig styras av modern och hennes lömske älskare, men vilsen i hur hon ska göra istället. Tills hon möter Lord Melbourne och finner den hon kan ta stöd hos. Men honom kan hon inte äkta och alla förväntar sig att hon ska gifta sig. Allra helst med den tyske prins Albert. Men Victorias enda minne av prins Albert är att han är en trist bokmal som inte kan dansa, och en sådan man vill hon inte ha. Ändå är det hennes morbror Leopolds plan.
En bok med humor och berättarglädje om man, som jag, gillar historiska romaner. Kanske hade jag önskat ytterligare någon rival om Victorias kärlek, men det är inte nödvändigt. Slutet är lite väl kort, jag hade velat ha lite mer avtoning då slutet blir rumphugget när det väl kommer. Men totalt sett en skön förströelse med målande bilder.
#daisygoodwin #victoria #läsning
Min roman
Dagens boktips blir Min roman – en steg för steg guide till att skriva en roman. Finns utgiven av Nicotext förlag och köps som ebok.
Utförsbacke
Resultatet blev 34 sidor sammanfattning av manus den här helgen, och nu har jag kommit igenom 210 av manusets 375 sidor (dubbelt radavstånd, 12 punkter). Så nu när jag är igenom mer än hälften känns det verkligen som om jag kommit någon vart. Men arbetet traskar på, och samtidigt är det både kul och skrämmande att se att det faktiskt finns en hel del som jag glömt att jag skrivit. Där tror jag nog sammanfattningen gör nytta, så att jag lättare kan bläddra lite fram och tillbaka. Förhoppningsvis är det lättare att hitta rätt plats/scen i texten i 70 sidor anteckningar, än 375 sidor text.
Hålla på karaktärerna
Skrivförmiddag och dagens glädjande insikt är att även jag, som vet hur det går, kan sitta och heja på min karaktär medan jag läser om texten och tycka att den reagerar och agerar på rätt sätt just där och då. Då tror jag att jag kommit en bit på väg. Säkert kan jag stärka och förstärka en hel del både där och på vägen dit. Men det är ändå skönt att se att jag kan skapa känslor hos mig själv, trots alla de år jag redan tillbringat med texten.
Rädslor
Jag stoppade nyligen in filmen ”Harry Potter och fången från Azkaban” i DVD-spelaren. Och det tog inte många minuter innan jag började fundera på det där med rädslor hos karaktärerna. Vilka är deras rädslor, och hur påverkar det dem i det de går igenom? På något sätt blir det så tydligt i just den här filmen där dementorerna påverkar Harry och är något han måste övervinna.
Likaså har J.K Rowling – Harry Potterböckernas författare – jobbat med vad det är som kan få oss att övervinna rädslor. I en scen från försvar mot svartkonster får eleverna möta en boggart. En boggart tar sig formen av det du är mest rädd för, vilket gör att den tar olika gestalt beroende på vem den möter. Bästa sättet att ta sig an en boggart/rädsla är att möta med skratt, något som eleverna får prova på.
Kanske är detta något att fundera kring vad gäller mina egna karaktärer. Vilka är deras rädslor? Hur gestaltar de sig i berättelsen? Och hur väljer romangestalterna att möta sina rädslor? Ger de vika för dem, eller tar de itu med dem och till och med besegrar dem?
Tre enkla regler finns inte
Dagens boktips blir Tre enkla regler – finns inte av Elisabet Norin. En gedigen handbok i skrivandets konst med verktyg, handfasta råd och lästips. Nästintill ett måste i bokhyllan. Får mig att bli sugen på att både läsa och skriva.
Karaktärstankar
Helgen har inneburit drygt 30 sidor scensammanfattning och en skrivarfika. Däremellan har jag också läst lite i senaste numret av tidningen Skriva. Artikeln om karaktärer var intressant och där finns mycket jag vill fortsätta fundera kring. Hur får jag karaktärer med både bra och dåliga sidor? Och hur får jag de dåliga sidorna att vara trovärdiga? Det finns mycket att reflektera kring och jobba med angående karaktärerna. Ingen människa är helt och hållet ond eller god. Så inte heller karaktärerna. Hur får jag till deras goda och dåliga sidor? Hur blir de trovärdiga? Och hur gestaltar de sig i min, eller kanske snarast deras, historia?
Sammanfattning av oktober 2018
Dags att göra en liten sammanfattning av den här månadens skrivarbete.
- 83 sidor scensammanfattningar från version 4.
- Anteckningar till version 5
- Scheman över händelser och vistelser för enklare överblick av nuvarande och kommande versioner.
- Dagboksskrivande lunchtid.
Skönt att se att jag kommer framåt. Det är ändå lite märkligt det där hur vissa saker flyter bättre i perioder än annars. I våras och somras flöt dagboksskrivandet (när jag låter karaktärerna skriva sina dagböcker) hur smidigt och enkelt som helst. Men just nu går det segt. Kanske för att jag skriver dagboksskrivandet för det som händer i slutet av romanen, medan resten av skrivarbetet pågår i en helt annan del av historien. Huvudet blir liksom kluvet. Men å andra sidan ser jag det nog ändå mest som positivt att jag får umgås med mina karaktärer. Och dagboksskrivandet är ju mest för min egen skull, även om jag hoppas att det påverkar romanen i positiv riktning.
