Husfasader

Ibland hittar man husfasader som nästan på pricken liknar dem man har i huvudet när man skriver om ett hus, i det här fallet det uppdiktade Falkenborgs slott. Det här är ett hus som jag gått förbi ofta de senaste åren, och plötsligt fick jag helt nya ögon på det. Nu är det nästan som att jag förväntar mig att se mina karaktärer dyka upp i ett fönster eller vara på väg in eller ut genom dörren.

IMG_20180505_132434_028

Foto: Helena Persson

Onsdagsskrivande

Onsdag och ledig från jobbet. Jag har försökt ägna förmiddagen åt att skriva, men märker på kroppen att jag nog kört hårt med mig själv skrivmässigt de senaste veckorna. Det har varit skrivande både på helgerna och på de veckodagar som varit lediga/röda dagar. Kroppen och framför allt huvudet reagerar till slut.


20180509_105717

Foto: Helena Persson

 

Det har i alla fall blivit lite planering av omskrivningen av romanens slut. Jag har tidigare gjort en översikt över tidsschemat, och nu börjar jag planera lite mer med anteckningar kring konflikter mm för varje del. Jag funderar dock på hur många omgångar jag ska göra av planering och hur detaljerat jag ska gå in på det hela innan jag börjar skriva. Men det ger sig nog. Det har varit rätt skönt att ha ett nedskrivet häfte bredvid mig när jag skrivit igenom de senaste avsnitten, just för att veta ganska exakt vad och hur jag tänkt, så det får nog bli ytterligare någon nivå efter den här, utan att jag för den skull planerar sönder kreativiteten.

Resten av veckan blir det vila från det fysiska skrivandet. Men förhoppningsvis händer även en del undermedvetet även under vilan.

Konserthelg

I fredags kväll var det dags för konsert. Jönköpings Sinfonietta spelade Mendehlsson och Mozart. Gustav Moqvist på piano som duktig solist till Mendehlssons pianokonsert.
20180504_210110
 
Skön avkoppling och vacker livemusik. Varje gång jag tar mig iväg på sådana här saker får jag mersmak och vill göra det igen.

”Bokhandeln på Riverside Drive” av Frida Skybäck

Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck.

20180504_130230

Charlotte är en ung kvinna med ett eget företag som går riktigt bra. Ändå är hon inte lycklig. Hon är nämligen änka, och även om det är ett år sedan maken dog, så har hon inte hittat tillbaka till livsglädjen. Vill inte hitta tillbaka. För inte kan väl livet vara värt att leva utan Alex? Här är hon när boken börjar, och det visar sig att hon haft en okänd moster i London. En moster som testamenterat en hel fastighet till henne, med inkluderande bokhandelsverksamhet. Charlotte måste resa dit för att se över allt. Väl på plats finer hon bokhandelsverksamheten i miserabelt skick och det krävs ett mirakel för att på kort tid vända allt till det bättre. Bäst vore att sälja allt och åka hem till Sverige igen. Ändå är det något i Charlottes affärssinne som triggas av det hon möter.

Frida Skybäcks första bok i feelgood-genren, och hennes femte totalt. För varje bok hon skriver växer hennes författarskap. Varje karaktär har ett egenvärde för historien, de har sina egna mål och konflikter och de förändras under berättelsens gång. Bra jobbat, Frida!

Trögt men framåtskridande

Tidigare i veckan har mitt skrivjobb bara flutit på och jag har känt mig riktigt kreativ, men så var det inte riktigt idag. Idag var det en sådan där skrivdag när det kändes som om ingenting fungerade. Ingenting alls. Jag försökte strukturera upp lite tankar kring omskrivningen. Placera ut händelserna i rätt ordning mm. Men det var som om det inte ville släppa alls.

Så, i ett smådesperat försök att få ordning på tankarna, flyttade jag ned mig själv och skrivandet till ett café. Det blev kanske inte så mycket mer gjort, men det kändes åtminstone lite lättare att byta miljö.

Det jag har att göra nu är att försöka bryta ned de händelser som ska med i scener med konflikter och – förhoppningsvis så småningom – lösningar. Men just nu känns det som ett enormt stort projekt. Särskilt som det är så mycket som jag känner att jag måste skriva om/skriva nytt i den här versionen. Men en sak i taget, så tror jag att det löser sig på sikt.

Processen framåt och drivkrafter

Förmiddagen har ägnats åt att kort sammanfatta de sista 20 sidorna av slutet på romanen i version 3. Det blev klart lagom till förmiddagsfikapausen. Efter det blev det mer stolpande av saker som jag behöver ta med i omskrivningen av version 4. Det blev en del och det är nu det jag behöver mala ned till händelser och scener och peta i det i ett schema för den tid de utspelar sig i. Så det är nu ett större tankearbete kommer att ta plats.

Utöver det har jag också tagit en titt på en av karaktärernas drivkrafter. Hon är en av bikaraktärerna, men en viktigare sådan som styr en hel del av ena huvudkaraktären. Vad som ligger bakom hennes handlande på ett djupare plan dök upp i huvudet häromkvällen när jag var på väg hem från jobbet, så jag satt och antecknade i telefonen för att inte glömma bort det. Det var helt enkelt för bra för att glömmas. 

Samtidigt funderar jag över hur mycket av mina bikaraktärers liv som ska få ta plats. Det är självklart viktigt att deras liv och handlingar har ett syfte och en plats i historien, annars kan jag lika gärna stryka dem. Frågan är bara hur jag lägger det på en jämn nivå, så att det inte tar över huvudkaraktärernas resor. Men tanken dök ändå upp under läsningen av den bok jag just nu håller på med (Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck). Där blev det så tydligt att alla karaktärer på något sätt har en drivkraft, ett ”problem” som får dem att agera och hantera livet på olika sätt. Självklart har jag vetat detta även tidigare, men ibland är det som om kunskap bara landar mer konkret i det man gör. Skönt när det händer. Nu gäller det bara att förvalta det på rätt sätt.

Sammanfattning april 2018

Det har blivit dags att sammanfatta april 2018, och det har blivit en del gjort.

 ·       8460 ord

·       Visst dagboksskrivande lunchtid.

·       1 Lära-känna-kort ur kortlek.

·       Spånande kring resultatet av en konflikt tidigare i historien. Vad gör det med tre av de inblandade karaktärerna?

·       Den senast planerade delen av historien (den del jag kallar version 4) är genomskriven och ”klar” inför nästa runda (kommande version 5).

·       Jag har läst igenom 75 sidor av version 3 av avslutningen av romanen.

 

20180427_135209

Foto: Helena Persson

En insikt av sista punkten är att jag har mycket att jobba om i kommande arbete med avslutningen av romanen. Jag undrar nästan hur mycket jag skrivit på utan koll bakåt och planering framåt. Har jag tänkt alls? Kan jag återanvända någon av de scener jag skrivit? Något i dem? Jag undrar det jag… Det är nästan frustrerande pinsamt att läsa. Kanske några småsmulor. Nåväl… Det ger mig åtminstone chansen att utveckla och förbättra till version 5. Tänk positivt!

 Och med den insikten och föresatsen går jag in i maj 2018.