Efter förra helgens vilohelg med resa till Linköping är jag nu tillbaka på skrivarstolen igen. Det blev mest omskrivning och jag kom upp i nästan 1 600 ord. Mycket för att delar av stycket är en favoritpassage i historien. Då är det på något sätt lättare att skriva.
Jag tror jag skrivit om det tidigare, men det här med att införa en vilohelg lite då och då (sådär någon gång per månad) har gjort det lättare att orka med skrivandet. Det får helt klart vara kvar, även om det tar längre tid att bli klar med romanen. Eller… Det kanske inte tar längre tid med vilohelger, det kanske tar längre tid utan vilohelger, för kroppen och själen tar slut på energi då. Så det får bli att hitta den perfekta balansen mellan vila och skrivande.