Idag har det varit välbehövlig vilofredag. Förmiddagen har till största delen tillbringats i soffan för läsning. Både viss skrivlitteratur i tidningen Skriva, och Patrik Lundbergs bok Facit – Konsten att skriva krönikor.
Men det har också blivit ren skönlitteratur i form av Philippa Gregorys bok Den blå hertiginnan, Nina Georges bok Den lilla bokhandeln i Paris och Sagor att läsa och berätta som Harriette Söderblom är redaktör för.
Reflektionen för dagen är att det är svårt på morgonen att komma igång att tillåta mig att vara ledig. Jag är en så inrutad vanemänniska att kroppen och huvudet gärna vill gå igång på skrivandet när det är fredagsmorgon. Och det är positivt, eftersom det är det jag vill göra på mina lediga fredagar och lördagar. Förhoppningsvis gör det gott för fortsatta arbetet att ta mig den vilan.
Det som jag dock oroar mig för lite är att jag tappar de tankebanor jag haft och som jag inte har hunnit skriva ner än. Jag blir rädd att de inte finns kvar när jag tar upp skrivandet igen om två veckor. Men eftersom jag levt med skrivandet och den här texten så länge nu, så hoppas jag ändå att det ska fungera. Kanske blir det tvärtom att vilan gör att de gamla tankarna behålls och fler nya tankar strömmar till. Jag får hoppas på det.
Livet med orden 