En förmiddag med nyproduktion (818 ord). Jag märker att det tar energi att ge sig in i huvudet på karaktärerna och hitta hur de tänker och känner. Det kanske inte händer så mycket i yttre bemärkelse, men desto mer i inre bemärkelse. Förhoppningsvis lyckas jag hitta en balans där jag inte fastnar i det inre utan de kommer fram till något i processen. Och som jag skrev igår så är jag på väg till en punkt där det krisar ordentligt mellan karaktärerna. Intressant, men det kräver en hel del av mig också. Och när jag ser tillbaka och jämför med en av de tidigare versionerna av det jag skrivit så märker jag verkligen hur både jag själv och texten utvecklas. Jag vågar mer gå i närkamp med vad som kan hända. Jag låter det hända, och det tror jag utvecklar potentialen i texten. Och förhoppningsvis även i mig som författare. Blir intressant att följa utvecklingen av texten.