Senaste årets skrivande

Det har gått ganska exakt ett år sedan jag slutade skrivarkursen på Sörängens folkhögskola (12 juni 1016). Ett år då jag fått stå mycket på egna ben. Fått välja vilken, samt hur mycket stöttning jag vill ha. Det har varit ett år med en del vånda men också mycket kreativitet. Mycket mer än innan jag gick kursen, men också mer än jag trodde att jag skulle hinna med.

Orsak? Disciplin, planering och uppföljning tror jag är ledord i det här. Jag har hela tiden försökt att både se över vad som behöver göras och följt upp om/hur det blir gjort. Och jag har varit disciplinerad nog att in prioritera bort skrivandet. Det har fått vara viktigt både inför mig själv och inför andra.

Det har resulterat i att jag sedan kursavslutet skrivit 109 184 ord och kommit igenom mitt manus 1½ gång på bara ett år. Jag har kunnat jobba med karaktärer och teman, och planera vad som ska hända framåt. Jag har jobbat med tankekartor, skrivit dagböcker, jobbat med känslor och kortlekar och säkert ännu mer som jag glömt bort just nu.

Allt detta samtidigt som jag har jobbat 70 % och skött om mitt hem och mig själv med bland annat träning och vila, samt en och annan resa. Jag borde vara nöjd så långt.

En del av arbetssätt och tankar kring det kom under skrivarkursen. Ännu mer har kommit efter det. Jag minns att det var en milstolpe för mig när jag vårvintern 2015 satt med ansökningarna till skrivarkurserna. Jag skulle verkligen satsa ordentligt för att komma in, och jag gjorde det också. Skrivarkursen på Sörängens folkhögskola har verkligen utvecklat mig som skrivande person/författare mycket.

Kan undra om det kommer att hända lika mycket med mitt skrivande under året som ligger framför mig som det har gjort under de dryga två år som gått sedan mars 2015.

Annonser

Sammanfattning för juni 2017

Då var det dags för en ny månadssammanfattning av mitt skrivande:

  • Jag har läst igenom det senast skrivna/omskrivna stycket och gjort små justeringar.
  • Det har också blivit en genomläsning av kommande omskrivning och
    • hittat trådar
    • planerat omskrivningen med trådar/scener i stora drag. Det här arbetet var ovanligt glädjefyllt den här gången då mycket kom till mig i bilder och repliker som bara var att skriva ner. Nu är den stora utmaningen att få till det i löpande skönlitterär text också.

 

IMG_20170624_144416

Foto: HP

 

  • Istället för tankekartor på det som ska skrivas om har jag den här gången skrivit några sidor scensammanfattning. Jag fick inte plats med det som en tankekarta på en sida. Förhoppningsvis blir det ändå lika överskådligt vid skrivandet som att ha en tankekarta bredvid.
  • Karaktärernas dagboksskrivande har stått på paus. Istället har jag jobbat med känslor hos karaktärerna. Vad känner de för varandra vid respektive tillfälle i historien. Hur förändras känslorna?
  • Jag har stämt av mina skrivarmål för året. Ligger bra till. Somt har jag fått stryka då anat kom emellan, annat tog jag med trots att jag visste att jag inte skulle hinna med det.
  • Jag har jobbat lite med att lära känna Sofia och Fabian genom att låta dem berätta om sig själva utifrån frågor i en kortlek.
  • Häromveckan påbörjade jag omskrivningen av nästa textavsnitt. Skulle nog kunna bli tre kapitel. Åtminstone två.
  • Antal ord den senaste månaden: 3427

Kan konstatera att jag trots att jag jobbar 70% ändå får till väldigt mycket skrivarbete då jag ser till att utnyttja den tid jag har till förfogande för mitt skrivande. Utöver detta är det ju en hel del vardag som ska fixas också. Det är bara att hoppas att jag tar tillräckligt mycket vila också så att jag inte kör slut på mig själv i ambitionen att bli klar. Samtidigt ger ju skrivandet energi och glädje också, så det är en avvägning.

Den där känslan

Alltså, den där känslan dyker upp lite nu och då… Känslan av att jag är något på spåret i berättelsen. Något jag borde anteckna. Något som stärker historien. Men så fort jag försöker sätta ord på det, så glider det bara undan… Sååå frustrerande…

IMG_20170628_132658[1]

Foto: HP

”Heja Heja” av Martina Haag

Heja heja! är en inspirationsbok för löpare av Martina Haag.

20170623_192826

Foto: HP

 

Martina Haag inleder med att berätta hur hon är trött på att bära alla extrakilon, och alla som frågar om hon är gravid på nytt. Hon bestämmer sig för att börja träna. Frågan är bara vad. Till slut fastnar hon för löpning, och ger sig ut. Hon orkar exakt tolv minuter innan hon måste stanna. Målet blir då tretton minuter nästa gång.

Så fortsätter det. Hon tränar och tränar. Tar nya steg. Fem kilometer, milen och halvmaraton. Arton månader efter löparstarten springer hon sin första halvmaraton, och tycker det är roligt.

Det här är en bok med korta små krönikor om löpning. Den är fylld av humor och igenkänningsfaktor. Den gör mig inspirerad och jag nästan längtar efter att bli en löpare själv.

Midsommardagen

 
Förmiddagens arbete blev 1380 ord och den lite läskiga känslan av att kasta loss och skriva om scener på ett lite annorlunda sätt än det jag gjort innan. Jag flyttade om, ändrade ordning och innehåll. Tror dock det blir bra – helst  bättre – i slutänden. Dessa ständiga utmaningar och det känns som om jag tuggar på i samma tema jämt just nu. Men det är där mitt skrivande står för tillfället.
 
Ska i eftermiddag försöka summera juni månads arbete. Började för ett år sedan – när jag slutade skrivarkursen – med att anteckna mål och vad jag hunnit med i en anteckningsbok. Och nu, ett år senare har jag hunnit fylla den första. Känns trots allt stort och att jag hunnit med mycket. Skulle vara intressant att se hur mycket jag gjort på ett år. Kanske får jag en stund över vid tillfälle att summera det. Eller ska jag kanske satsa på det till nästa årsskifte?
20170624_114635

Foto: HP

 

 
Hur som helst är det dags att i juli börja på en ny anteckningsbok. Det känns som en bra grej att se vad jag faktiskt hinner med att göra. Det motiverar mig att göra något, för jag vill inte ha en skrivarfredag då jag inte noterat något skrivarbete alls.

Midsommarafton

Jordgubbar (2)

Foto: HP

 

 
Midsommarafton och jag tog sovmorgon. Trots att jag kom igång bra mycket senare än vanligt idag så blev det 800 ord, och nu börjar den spännande delen av den här omskrivningen. Den där jag verkligen hittat nya vägar att gå. Nu ska jag bara försöka få ned dem på pränt i själva textskapandet, och inte bara i planerings-/tankestadiet. En riktigt spännande och utmanande övning 🙂
 
Kanske blir det lite mer arbete med romanen på något sätt i eftermiddag också, även om både kropp och själ är trötta efter en intensiv vecka… Jag får se vad jag orkar…
 
Hur som helst… Trevlig midsommar på er allihop! 🙂

”Frid på jorden” av Selma Lagerlöf

Frid på jorden är en novell av Selma Lagerlöf.

20170620_193953

Foto: HP

 

Vi möter en familj en julnatt då de läser julevangeliet. Men mitt i allt blir de avbrutna av en gäst. En obehaglig gäst med hårmassa och i mångt och mycket en förtorkad kropp. Det är först dottern Magnhild som förstår att det är den sedan länge försvunna systern Urd som kommer tillbaka. Magnhild försöker få Urd att berätta vad som hänt. Hur ska det gå? Urd som har lovat att inte berätta för någon människa vad som hänt.

Novellen tar upp hämnd, behovet av hämnd liksom det som händer med människan om hon väljer att inte hämnas.

Återigen en novell jag tycker mycket om att läsa. Naturligt och övernaturligt på samma gång utan att det blir konstigt. Tro och folktro. Människor helg och vardag. Selma Lagerlöf när hon är som bäst.