Skrivarvardag, Skrivövningar och kreativitet

Dippdag

Fredag förmiddag och en sådan där dag då det helt enkelt bara dippar i skrivandet. De kommer och är bara att hantera. 750 ord har jag ändå fått ihop, och det är helt okej, då jag många andra dagar den här månaden har fått ihop väldigt mycket mer. Så jag ska inte klaga.

Det börjar också bli dags att utvärdera hur mycket jag fick gjort i mars, och det kommer en beskrivning av det så småningom. Tänker att jag om ett par månader försöker se om jag hittar något mönster i den här omskrivningen. Om man nu kan urskilja mönster i skrivandet. Men det borde man väl kunna. Eller? Särskilt när man försöker logga skrivandet över tid.

Allmänt och blandat

Litteraturstudier

20170324_165918
Foto: HP

 

I fredags köpte jag boken ”Fyren mellan haven” av L. M. Stedman och en anteckningsbok. Tänker mig att använda detta för fördjupade litteraturstudier lite längre fram. Jag fick tips om arbetssättet för ett tag sedan och tänker att det vore ett spännande sätt att jobba på. På sikt ska jag försöka anamma det/föra in det som en del i mitt skrivande/läsande liv för att bli just bättre på både skrivande och läsande. Att liksom söka erfarenhet i och genom det andra har skrivit.

 
Nu har jag i och för sig sett filmatiseringen av just den här boken, och har därmed redan storyn klar för mig från början. Men någon sa att boken – som så många gånger annars – är bättre än filmen. Så kanske kan det ändå vara värt en studie. Eller åtminstone en läsupplevelse.
 
Jag funderar också på att ge mig själv en pocketbok eller två i ”present” för just det syftet med jämna mellanrum. Att gå in i en bokhandel och botanisera i hyllorna och bli nyfiken, sugen och börja längta efter något riktigt intressant/spännande att läsa. Och så köpa en bok eller två. Något jag saknar i mitt jobb som bibliotekarie och ensam ansvarig för både inköp och gallring för ett litet bibliotek och inte väljer för egen räkning.
Skrivövningar och kreativitet

Nyinköpta böcker

Har köpt in två nya böcker om skrivande: Skriv och berätta med riddarskolan av Magnus Ljunggren och Mats Wänhem, och Konsten att skriva dikter med Mikhael Mikalides som redaktör.

14903458120691158973961
Foto: HP

 

Båda två är så pass grundläggande att man kan lära sig mycket själv om skrivandets bashantverk, men också ha som inspiration om man vill jobba med skrivande på t ex skrivarkurser för nybörjare.

Skrivarvardag

Berättelsens kärna

Det har varit en intensiv lördagsförmiddag skrivarmässigt. Skrev om 2 300 ord ungefär, och strök en del. Tycker egentligen inte att jag egentligen kapat särskilt mycket av det här kapitlet, men när jag kollade hade det ändå kortats med sådär 30 sidor. Så förhoppningsvis har jag fått till det där med att berätta rätt grejer. Visst jag ska inte korta ned bara för sakens skull, utan hitta berättelsens kärna. Och jag jobbar på det.

Igår eftermiddag satt jag just med det. Fick frågan för ett tag sedan ”Vad vill du berätta och varför?” En inte helt tokig sak att klura på. Och det går verkligen att göra det detaljerat…

Skrivarvardag

Sökandet efter balans

En förmiddag som efter viss sovmorgon drog igång trots allt. 1 600 ord och inte mycket struket. Men jag har ju klurat en del på det där, och haft tankar kring hur mycket jag borde stryka, om jag ska stryka bara för strykandets skull, eller hur jag ska göra. Och just nu är jag inne på ett avsnitt där det händer mycket och jag tänker att jag kanske behöver låta de sakerna hända utan att stryka dem. Och så kanske plocka bort annat istället.

Det gäller liksom att hitta det jag ska berätta, och att berätta det med rätt ord. Vissa avsnitt behöver liksom få mycket berättat och att det får ta tid. Någonstans tänker jag att jag måste slappna av och hitta min egen trygghet i berättandet samtidigt som jag tar till mig av den respons jag får. Att liksom hitta min historia i det. Tror jag måste landa där, och lita på mig själv och vad jag vill ha med och inte ha med, utan att texten för den skull blir sämre.

Skrivarvardag, Skrivövningar och kreativitet

Skönheten och odjuret

I helgen var jag på biopremiär och såg ”Skönheten och odjuret”. En fantastisk filmatisering av en klassisk saga. Teman som ont och gott, övernaturliga inslag. Jag har helt uppslukad och fascinerar från första stund.

I många sagor finns mycket att använda sig av rent skrivtekniskt, och jag uppskattar att på ett undermedvetet sätt veta när det kommer vändpunkter eller liknande.

Jag hoppas verkligen att filmen så småningom släpps på dvd.

Böcker och läsning

”Lappin och Lapinova” av Virginia Woolf

Lappin och Lapinova är en novell av Virginia Woolf.

20170318_095614
Foto: HP

 

Rosalind finner sig nygift med Ernest. Mr och mrs Thornburn. Ett liv tar sin början som Rosalind inte riktigt finner sig till rätta i. Istället skapar hon en fantasivärld åt sig och sin make. Allt för att överleva kraven utifrån och kunna hantera det överklassliv hon förväntas leva. Hon gör om sin make till kung Lappin och sig själv till Lapinova.

Men svärföräldrarnas guldbröllopsfest ställer allt på sin spets. Rosalind känner sig instängd, har svårt för livsstilen och försöker se sig själv 50 år framåt i tiden. Det blir svårt för henne och försöker krampaktigt fortsätta med sin fantasivärld och sin lek tillsammans med maken, en lek som han blir allt mer avogt inställd till. Kommer äktenskapet att kunna räddas?

En novell om att vara sig själv, hitta sin plats och kanske också att gå in i saker med öppna ögon från början. Vem är jag och var finns min plats i det jag skapar åt mig tillsammans med andra? Och om jag hamnar fel, vem kan jag då förändra? Mig själv eller andra?

 

Böcker och läsning

”Lyckliga människor läser och dricker kaffe” av Agnès Martin-Lugand

Lyckliga människor läser och dricker kaffe av Agnès Martin-Lugand.

 

IMG_20170314_192509
Foto: HP

 

Det här är en succéroman av den franska författaren och psykologen Agnès Martin-Lugand, som först gavs ut som egenutgivning.

Romanen handlar om Diane och börjar ett år efter att hennes make och dotter omkom i en bilolycka. Diane är fortfarande förkrossad och vägrar ta sig an något annat än att sitta hemma och röka eller sova. Men bästa vännen Felix ger sig inte. Han tänker få tillbaka Diane till livet och till hennes bokcafé som fått ge namn åt romanen. Men Diane stretar emot.

Till slut väljer Diane att göra en resa för att fly sina minnen, och tar sig till irländska landsbygden. Den resa maken alltid velat göra, men aldrig gjorde eftersom Diane inte ville åka dit. Plötsligt finner hon sig i en stuga med några trevliga hyresvärdar som verkligen tar sig an henne och deras otrevlig släkting Edward som närmsta granne. Edward korsar ständigt hennes väg och  de är verkligen som hund och katt. Men den där ovädersdagen då Diane väljer att ge upp allt och bara lägga sig i regnet på stranden händer något som hon inte är beredd på.

En lättläst roman, utan onödiga beskrivningar eller dialoger. Enkelt berättat rakt upp och ned, och ändå ser jag allt från stugan till puben och det irländska vädret så tydligt framför mig. En bok om sorg och hopp och om att våga hitta tillbaka till sig själv och det man längtar efter.

 

Skrivarvardag

Lördagspasset

Lördagens förmiddagspass är avklarat och 1 500 ord blev det. 3005 under veckan. Har bytt plats på två scener just nu och jag tror det blir bra så… Det gjorde att en scen jag redan använt mig av tidigare inte användes igen och det är positivt. Det går liksom inte att göra en badscen hur många gånger som helst.

Vad som händer i övrigt? Tja… Jag behöver nog sätta mig och jobba med det där som jag egentligen kanske behövde ha gjort innan jag började skriva romanen. Hitta teman, hitta det jag vill berätta med texten, den viktiga kärnan. Jag har mest en känsla av vad det är och hur jag vill berätta det. Men inte exakt vad som är det viktiga för huvudpersonerna. Och det tycker jag är svårt. Kanske för att jag tänker att det ska vara så stora och avancerade grejer. Liksom djupa filosofiska frågor. Frågor som är stora och har massor av nyanser. Men kanske behövs inte det. Bara jag vet vad jag vill med karaktären/karaktärerna. Jag får försöka jobba vidare på det…

Jag har också fått tips om att jobba med att skriva processdagbok kring skrivandet. Skrivit dagbok kring skrivandet har jag gjort ett tag, men inte utvecklat det särskilt mycket. Kanske kan det bli en processdagbok/skrivdagbok som hjälper mig på vägen till att hitta något viktigt. Se hur jag arbetar, vad jag behöver jobba med och hur jag löser saker och ting. Helt klart något att jobba på…

Skrivarvardag, Skrivövningar och kreativitet

Sitta kvar

Det var en sådan där förmiddag då det gick rätt segt till en början och jag inte tyckte jag fick särskilt mycket gjort. Det mesta av det jag skrivit idag har varit nyproduktion och jag har inte haft riktig stenkoll, mer än en tråd på en tankekarta att gå på och en bild i huvudet. Resten ville sig inte riktigt som jag tänkte mig. Men kanske blev det bra till slut ändå.

Och jag hoppade visst rätt bra sedan och ”strök” utan att tänka på det, men tror det mesta av den strykningen är okej att förlora. Hoppas jag i alla fall… Vi får se vad det blir av det… I den ”strykningen” blev det dock en automatisk omflyttning av två scener. Jag tror det kan bli bra, för i första versionen blev det mest en upprepning av en tidigare scen, och det har ju redan hänt. Det behöver inte hända igen. Nu gör vi något nytt.

Så… Trots att det kändes segt idag blev det nästan 1 500 ord, och lite bra grejer på slutet. Så jag är nöjd. Det är trots allt inte så dumt att tvinga sig själv att sitta kvar tiden ut och se vad det blir av det.

Böcker och läsning

”Sommarbruden” av Marita Conlon-McKenna

 

Sommarbruden är en roman av Marita Conlon-McKenna.

 

20170312_093424
Foto: HP

 

Amy svarar jublande lyckligt ja när Dan friar under en underbar resa till Venedig. Allt är perfekt och de är som gjorda för varandra. Så fort de kommer hem från resan börjar Amy och hennes mamma Helen med bröllopsförberedelserna. Klänningar, foto, juvelerare, hitta den perfekta platsen för bröllopet, maten… Ja, allt måste vara precis så som Amy drömde om när hon var en liten flicka.

När så Dan ber Amy att en enda helg följa med honom på en surfingresa rasar allt. Amy tycker inte att han bryr sig om deras bröllop och Dan tycker att allt stigit Amy åt huvudet och att hon är helt förändrad. Det var inte så här han ville ha det. Efter helgen slår han upp förlovningen. Amy är förkrossad. Dan är ju den man hon vill leva med. Kommer de att hitta tillbaka till varandra?

En bok där historiens slut känns självklart bara av att läsa baksidestexten, och där det ibland går lite för lätt att lösa hindren. Det krävs inte mycket av mig som läsare. Jag hade velat ha lite mer tuggmotstånd på vissa ställen. Men kanske behövs boken ändå, som lagom lättsam semesterläsning på stranden, utan något större engagemang.

Allmänt och blandat

Skriva varje dag

Jag har någonstans insett och accepterat att jag inte kan skriva/textproducera på min roman varje dag. Till det behöver jag längre sammanhållande tid på förmiddagen, eftersom det är då jag är som mest skärpt och har lättast för att sätta mig in i arbetet. (Jo, jag är en utpräglad morgonmänniska.)
 
Men innebär det att jag inte skriver något alls övriga dagar? Inte alls. Dels försöker jag använda det jag kan av lunchraster för att skriva något eller göra något annat skrivrelaterat, vilket blir 2-3 gånger per vecka. Alltså umgås med min roman/berättelse på något sätt.
 
Dessutom försöker jag alltid ta med mig min skrivkasse/något som har med mitt skrivande att göra varje gång jag reser bort.
 
Men jag sätter mig också och skriver dagbok på kvällen. Även om jag är trött och det bara blir ett par rader, så håller jag ändå liv i mitt skrivande. Visar att det är viktigt för mig.
 
Jag tror alla dessa saker sammantaget är något som gör att jag håller igång skrivkonditionen på ett eller annat sätt. Och det är viktigt för helheten.
Böcker och läsning

”Sol” av D. H. Lawrence

 

Sol är en novell av D. H. Lawrence.

 

20170312_093431
Foto: HP

 

Novellen berättar om Juliet som av sin läkare ordineras en resa till solen. Hon lämnar Amerika och den svåra relationen till sin make för Sicilien. Sakta men säkert förändras hon, och hittar tillbaka till sina känslor.

Det är inte bara hennes känslor som kommer tillbaka, utan hon frigörs också i mycket annat. På Sicilien finns också möjligheterna. Möjligheterna att välja. Till slut står hon med valet om hon ska stanna eller gå. Är hon stark nog för något av det, och vad kommer det att innebära?

En novell med många undertexter, där jag läser och hela tiden har en känsla av något undanglidande som jag är på väg att missa. En novell jag borde läsa om när jag inte är trött och på väg att somna, just för att hitta det jag hela tiden är på väg att förlora.

Skrivarvardag

Förändra scener eller ta bort?

Idag har jag fått ihop 1 400 ord ungefär på fyra 20-minuterspass. Helt okej. Särskilt som jag sista passet satt halva tiden och undrade hur jag skulle gripa mig an scenen. Om jag skulle stryka det helt, fortsätta på det första spåret, eller förändra det. Vad jag kände var att jag behövde mer konflikt i scenen om jag skulle behålla den. Och det hoppas jag att jag kunnat få till åtminstone i första anslaget till den. Alltså blir det en förändring.

Även om det är tredje gången jag skriver mig igenom texten, så blir det fortfarande en hel del förändringar. Förhoppningsvis blir förändringarna till det bättre, och helst också allt färre för var gång.

Skrivarvardag

To kill your darlings…

Knappt 2000 ord nu på förmiddagen. Inte mycket struket, och reflekterar lite kring detta. Jag ska inte stryka bara för strykandets skull… Utan stryka det som verkligen behövs.
 
Har fått lite olika respons på delar av min text. I vissa fall är rekommendationen att stryka ner massor och i andra fall att stanna upp, berätta mer, och fördjupa texten och karaktärerna.
 
Här blir jag kluven. Hur ska jag hitta rätt väg? Vad ska jag lyssna på? Försöka hitta en medelväg? Eller gå helt min egen väg? Lite av båda sidor? Inget alls? Samtidigt ser ju läsaren något i texten som funkar respektive inte funkar.
 
Ni som skriver, hur brukar ni tänka!
Allmänt och blandat

Att läsa och hur

Att läsa mycket samtidigt som man skriver har jag fått höra många gånger, och tror verkligen det stämmer. Tyvärr har jag blivit sämre på mängdläsning ju mer jag jobbat med romanen, och det borde jag ta tag i känner jag. Finns massor jag vill läsa, det kommer ut mängder och hela kommunbiblioteket är ju fullt av lämplig litteratur att läsa.

I veckan fick jag ett intressant tips angående det där med läsning. Att verkligen närläsa när jag läser. Gärna med pennan i handen och en läsdagbok bredvid. Metoden går tydligen ut på att verkligen studera det jag läser på djupet. Sätta markeringar i texten med understrykningar, smileys, utropstecken mm. Att i läsdagboken fördjupa mina tankar kring läsningen. Vad är det som berör mig, och varför. Hur har författaren jobbat/skrivit etc?

Jag började på något liknande, om än inte exakt likt, med en bok för 1½ år sedan, men arbetet har stannat av. Ändå tänker jag att tanken med själva läsningen är god. Vad är det som gör att jag gillar/inte gillar det jag läser? Vad kan jag ta till mig av hantverket? Och så vidare…

Jag kommer definitivt att misslyckas med detta om jag väljer att göra så med varje bok jag läser. Men kanske kan jag försöka ha som mål att läsa någon eller några böcker på det här sättet varje år. Det är om inte annat nyttigt just för hantverket. Att jag inte tror det funkar för varje bok för min del är att jag dels inte vill köpa alla böcker jag läser (eftersom läsningen kräver att jag kladdar i dem) dels inser att det skulle innebära att all läsning skulle ta en evig tid. Men som sagt… Att försöka ha någon sådan här bok på gång hela tiden kanske inte är helt dumt. En bok som kanske kan köpas billigt på second hand, eller i pocket…

Oavsett tror jag det här är något att fundera vidare på/sträva mot att det fungerar i livet. Det kan säkert hjälpa läsningen på många sätt…

Allmänt och blandat

Dagens dos

Kämpat på med skrivandet nu på förmiddagen, och bland annat skrivit drygt 1 100 ord. Inte klippt bort så mycket idag, men det beror mest på att jag skrivit på ett avsnitt som är så pass viktigt – tycker jag – att jag inte kan/vill dra ned, utan istället måste stanna upp i mitt berättande. Så det känns som en helt okej lördagsförmiddag.

Skrivarvardag, Skrivövningar och kreativitet

Bra start på mars

Det blev verkligen en bra start på mars! Under förmiddagen har jag börjat på med nästa stycke textproduktion / omproduktion av det redan skrivna, samtidigt som jag redigerar ner långa stycken av onödig text. Det slutade med att jag skrev totalt 2 115 ord och ”klippte bort” sådär 10 sidor. Känns riktigt bra faktiskt. Riktigt bra! Jag är nöjd med förmiddagens arbete. Sedan får vi se om texten funkar bättre/sämre eller behöver omarbetas på annat sätt sedan. Men det är nästa steg. Jag är fullt medveten om att det är mååånga genomgångar kvar 🙂
Böcker och läsning

”Helmers vals” av Aino Trosell

Helmers vals är skriven av Aino Trosell. Det är berättelsen om en far och ett Sverige som en gång var.

20170225_082813
Foto: HP

 

Aino berättar i romanens form om sin far, både ur barnets perspektiv och den vuxnes. Hur Helmer i mångt och mycket lever i sin egen värld, ser det han vill och gör det han vill. Uppslukas av det han gör så till den grad att han bland annat glömmer att hämta hustru och barn på bb och sedan inte förstår varför andra blir upprörda. Det var ju viktigt det han höll på med. Men han är också en man som brinner för sociala delar, inbiten socialdemokrat och helnykterist. Folkbildare med en brinnande läslust.

Det är också en bild av ett Sverige statt i utveckling under hela 1900-talet. Elektricitet, radio, TV, tåg och bil  och mycket annat kommer till Malung, och Helmers intresse gör att han gärna testar det nya.

Dessutom får jag som läsare bekanta mig med Malungsmålet som författaren skickligt väver in i den löpande texten.

Det är ett personporträtt av en person som väcker mycket känslor i mig, och även i de personer som lever runt Helmer. Är man intresserad av att läsa ett stycke svensk 1900-talshistoria så har Aino Trosell verkligen lyckats gestalta faderns liv på ett alldeles utmärkt sätt.

Allmänt och blandat

Tankar inför mars

1 mars är här och jag sitter och klurar på det där med mina mål och min uppföljning. Jag var inne och klurade lite på ämnet häromdagen, men här kommer lite fördjupade tankar.

Sedan jag slutade skrivarkursen i juni 2016 har jag satt upp mål med skrivandet för varje månad, och utvärderat efter varje månad om jag uppnått dem eller ej.

Mycket har handlat om antalet ord, och under förra genomskrivningen kanske det har varit det jag behövt fokusera på, eller det jag känner att jag kunnat ta fasta på i alla fall. Det har varit en bra och mätbar grej.

Men jag funderar lite på att under mars månad testa en annan typ av målsättning. Att inte sätta upp en ordmässig målmängd utan att helt enkelt sätta lite mer generella mål, och logga vad jag gjort under veckan i allmänhet. Har jag skrivit 1 000 ord, så är det vad jag skriver att jag gjort, men jag sätter inte målet 1 000 ord varje fredag/lördag för att det är det jag vill mäta.

Det jag funderar på vad gäller målsättningarna är om jag ska sätta dem som mål att sträva efter eller mål att uppnå. Det är ju trots allt viss skillnad på att sträva efter något och att verkligen jobba för att uppnå det. Gör det mig stressad om jag inte uppnår det, eller sackar jag i arbetet eftersom ”det inte är så noga om jag verkligen hinner klart”. Svårt att veta tänker jag. Ibland tar det längre tid, ibland inte. Kan man formulera sig som att ”sträva efter att uppnå”? Eller blir det en konstig formulering?

Det vore intressant att se efter några månader om det funkar. Jag har ju liksom under tiden som gått sedan jag slutade skrivarkursen fått god rutin på att använda tiden jag inte lönearbetar till skrivarbete istället. Skrivit in skrivtiden i kalendern och är mån om att faktiskt använda den till skrivandet också. Det är min arbetstid, om än obetald ännu. Det visar för både mig själv och andra hur viktigt det är för mig att den här boken blir skriven.