Oemotståndlig fantasi

20170214_140852

Foto: HP

 

Hittade den här pigtittaren på  second hand för 20 kronor. Fullständigt oemotståndlig. Snacka om att den sätter igång fantasin. Var har den stått? Hos vilken person? Piga? Adelsfröken? Under vilka omständigheter levde hon? Vad tänkte hon på när hon speglade sig i den? Vilka drömmar fanns? Förväntningar inför lördagskvällen? Framtiden? Och vad gömde hon i den lilla lådan?

Klar för start…

Efter ett rejält pass nu igår eftermiddag har jag fixat klart grunderna för mina skrivarkurser. Nu är det bara att – förhoppningsvis – köra på och få den praktiska erfarenheten. Spännande och lite läskigt. Men jag känner mig också trygg med att våga försöka nu.

Nu är det bara att fortsätta marknadsföra att jag finns och sedan hoppas att uppdragen trillar in 🙂

Produktionsstopp

Idag är det produktionsstopp vad gäller textproduktion. Men det blir en hel del annat kring skrivarkurser, skrivövningar, tankar kring framtiden och kontakter i samband med skrivandet. Så bara för att det är produktionsstopp på textfronten så är det inte något stopp på arbetet kring och med skrivandet.

Jag försöker hitta rätt väg för den här genomskrivningen vad gäller tempo. Både för texten och för mitt eget arbetssätt. Inte helt lätt när viljan och drivet finns, men texten kanske mår bra av ett lugnare tempo. Jag får helt enkelt jobba med att försöka lita till att texten mår bra av ett lugnare skrivtempo och att den faktiskt blir klar ”i tid” ändå. Jag kan ju förhoppningsvis få upp ögonen för saker på ett bättre sätt om jag tar det lite lugnare och inte har så bråttom med att få ned allt på pränt direkt.

Omskrivandets tempo

Efter en produktiv fredagsförmiddag på sådär 1 400 ord är jag igenom kapitel 1 igen. Jag har strukit en hel del, skrivit om en massor och skrivit lite nytt. Nu är kapitlet på 47 sidor istället för 61 som förra gången, och förhoppningsvis bättre flyt. Får se vad responsen säger så småningom.
 
Tankarna nu går lite kring hur bråttom framåt jag ska ha. Om jag ska skicka in texten för respons nu och samtidigt ge mig i kast med kapitel 2 direkt. Eller om jag den här omskrivningen ska ta det lugnare och helt enkelt jobba igenom varje kapitel för sig ordentligt innan jag drar vidare med nästa kapitel.
 
Jag är lite som en ivrig galopphäst i det här fallet som bara vill vidare, vidare, vidare… Men kanske är det läge att ta ett lugnare tempo den här gången. Någon med skriverfarenhet (eller utan för den delen också) som har testat och har idéer kring vad som kan funka bra?! Olika arbetsformer är ju alltid värda att testa för att se vad som funkar bäst för mig och min text.

”Tuschritningen och tre andra historietter” av Hjalmar Söderberg

Tuschritningen och tre andra historietter av Hjalmar Söderberg är just fyra små historietter i samma lilla bok. Tuschritningen, Spleen, En kopp te och Duggregnet.

 

20170214_151544

Foto: HP

 

Tuschritningen handlar om flickan i butiken som tror att mannen som kommer in och visar henne en tuschteckning driver med henne då han vägrar berätta meningen med teckningen. Men vem av dem är det egentligen som är mest osäker på sig själv? En bild av att världen inte alltid är som vi tror den vara. Eller ens önskar att den är.

Spleen handlar om rikedomens pris. Att vinna en stor summa gör dig inte alltid rik, och det ger dig heller inte alltid möjligheten att vara dig själv, sådan du vill vara med pengarna du vunnit. Du kan fortsätta att vara lika frusen som innan pengarna kom till dig.

En kopp te handlar om vad som händer om du vågar stå på dig och visa en annan åsikt än den allenarådande. Det kan handla om en så enkel sak att välja att beställa en kopp te. En historiett som är förvånansvärt aktuell och, skulle jag säga, egentligen handlar om att vara politiskt korrekt.

Duggregnet är ett möte mellan vår Herre och djävulen, där vår Herre ångrar sitt löfte till Noa att aldrig låta en ny syndaflod komma. Nu är vår Herre nämligen trött på mänskligheten igen och i detta tillstånd gör han en överenskommelse med djävulen. Den här historietten har en så finurlig knorr att jag behöver tänka både en och två gånger, men ändå ler när jag lägger boken ifrån mig…

Fyra historier med humor och god blick för samhället. Fyra historier som faktiskt är lika aktuella idag som de förmodligen var när de skrevs.

 

”Aprilviolerna” av Hjalmar Söderberg

Aprilviolerna är en novell av Hjalmar Söderberg.

 

20170212_171133

Foto: HP

 

Här möter vi professor Jerneld som är på väg till en bjudning. På bjudningen möter han Lena, en bekant från ungdomen som nu är gift med professor Grendel. Ett äktenskap som är mycket omaka. Jerneld och Lena stämmer träff, och en kort romans inleds, som bryskt avslutas då Jerneld blir kvar med ett par operabiljetter för kvällen. Hur ska han göra nu?  Och i allt detta finns två buketter med aprilvioler som spelar en viss roll.

En relationsnovell om att gifta sig, och att komma upp sig, men att detta inte alltid är detsamma som kärlek, längtan och ömhet.