Ovis av erfarenhet

Så har jag fixat matlagningen och bröddegen står på jäsning. Har lite tid över innan det efter gräddningen och eftermiddagsfikat är dags att ge sig iväg på träning. Handlar kanske om två timmar, men sitter där igen med dåligt samvete för att jag tänker mig att vila lite. Men jag vet också från när jag läste mina högskolekurser för 10-15 år sedan att jag ofta hade dåligt samvete om jag var ledig på lördagen, ovsett om det var förmiddag eller eftermiddag. Jag tänkte mig liksom att jag var tvungen att läsa hela tiden för att det skulle räknas och hade svårt att unna mig både ledigheten och att göra annat. Samtidigt… att jag inte hela tiden sitter med skrivandet gör också att jag får chansen att vila, och öppnar upp för nya tankar. Och att jag inte hela tiden sitter och kräver en massa synliga resultat av mig själv gör att jag säkert kan få spontana tankar kring mitt skrivande också. Tankar som inte syns på pappret. Svår avvägning. För jag kan inte bara vila mig i form, utan måste också använda den tid som finns till att prestera i skrivarväg. Denna balans… Känner ni igen min vånda?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s