Allmänt och blandat

Dagens träning

Så har man kört dagens pass. Tror jag har hittat en bra nivå på konditionsträningen på löpband och crosstrainer, men laborerar fortfarande lite med vikterna på styrketräningen. Måste hitta en lagom nivå där jag känner jag får lagom motstånd, och samtidigt orkar ett antal upprepningar och att jag får träningsvärk dagen efter. Har inte hittat den balansen på alla redskap än. Tur jag antecknar på varje redskap så jag kan se hur det utvecklar sig…

Dags att dra vidare. Eftermiddagsteet har dragit färdigt i termosmuggen, och medan det får svalna lite tar jag en tur till affären för att fylla på kylskåpet.

Böcker och läsning

”I skymningen sjunger koltrasten” av Linda Olsson

Jag läste i helgen Linda Olssons senaste bok I skymningen sjunger koltrasten. En fantastiskt vacker bok om tre grannar i en trappuppgång. Den äldre mannen Otto som tänker tillbaka på sitt liv och sitt äktenskap och för första gången börjar ifrågasätta hur han har levt och om livet kunde ha blivit annorlunda. Elias som är gravt dyslektisk men har en fantastisk förmåga att sätta livet i bilder. Och så slutligen Elisabeth, som flyttade in i trappuppgången för några månader sedan för att fly omvärlden. Hon vill inte ha någon kontakt med någon, övertygad om att det bara kommer att gå fel då.

 

Foto: HP
Foto: HP

 

Men en felsänd postförsändelse vänder upp och ned på allting, och snart flätas livet samman för Otto, Elisabeth och Elias. De blir tvungna att hjälpa varandra vidare, får varandra att växa och hjälper varandra att se hur livet kan – och kanske också ska – vara. Det blir en bok full av kärlek, vänskap och klokheter. Helt klart läsvärd. Och mitt upp i denna vår och sommar som berättelsen utspelar sig i, finns koltrasten med som en röd tråd både i sin sång, i Elias bilder och i hur Elisabeth känner sig.

 

Skrivövningar och kreativitet

Att bära frukt

Det där med att bära ett frö inom sig till en historia är en sak. Att ha en känsla för vad det är man vill berätta, eller att det är en person eller flera personer i en miljö i en särskild tid som vill berätta något är en sak. Men att sedan få det där fröet att bära frukt, bli en historia som verkligen bär är en helt annan sak. Det är – ju mer jag försöker – en helt annan sak har jag märkt. Väldigt lite inspiration och väldigt mycket hårt arbete, research, funderingar, att ha koll på läget och ett enormt kringarbete. Särskilt om man då, som jag, har ett frö till en historisk berättelse.

 

Foto: HP
Foto: HP

 

Jag har fröken Sofia Magdalena som ligger i mitt medvetande och pyr. Vill att jag berättar hennes historia. Men jag vet inte alltid hur jag ska berätta den, var jag ska förlägga den, vad som är problematiken i berättelsen. Det har krupit lite närmre, blivit lite tydligare, men ack vad mycket hårt jobb som är kvar. Ska jag fortsätta låta det vara en fiktiv (fröken Sofia Magdalena Enestierna) person på en fiktiv plats (Enebybackens herrgård)? Eller ska jag låta det vara en fiktiv person på en verklig plats? Kanske till och med flera fiktiva personer? Även fröken Sofia Magdalenas kammarjungfru Hanna vill att jag berättar hennes historia. Två perspektiv i samma historia? Funkar det? Blir det för mycket? Ett för stort arbete att dra ihop för mig? Av någon anledning drabbade mig tanken idag att jag kanske skulle förlägga hela historien på Kalmar slott. Något som definitivt får mig att behöva omstrukturera en del av historien och tankar kring hur den ska utspela sig. (Men jag har fortfarande massor av research kvar att göra). Kanske kan det få mig att se i verkligheten hur miljöerna är, vad som händer där och så vidare. Jag kan åka till en fysisk plats för att få inspiration under resans gång.

Jag måste också läsa in mig enormt mycket på bakgrunden. Hur såg samhället ut under den tid jag vill förlägga handlingen till? Just nu tänker jag mig 1790-talet. Kanske ska jag flytta det till 1600-talet då jag tror att nuvarande Kalmar slott byggdes? (Hoppsan, det här måste jag visst kolla upp!) Hur tänkte folk? Hur hade tjänstefolket det? Hur var det att vara ung adelsfröken under den här tiden? Ung tjänsteflicka? Hur såg den allmänna folktron ut? Trodde man på häxor och troll? Hur gestaltade sig en sådan tro? Ja, det är mycket att läsa på om och inte bara fantisera ihop. Ju mer jag kan och vet om tiden, desto mer trovärdig blir också historien. Och kanske också lättare att skriva. Mycket tid till att läsa på och skapa sig en värld runt omkring, och inte lika mycket tid till att skriva, som jag kanske skulle önska.

Och jag känner att jag fortfarande är väldigt stapplande i att bygga ihop en historia. Jag vinglar fortfarande i att hitta tillräckligt starka problemformuleringar och synopsis (sammanfattningar av historien). Jag behöver mer erfarenhet, mer övning och gärna någon som kan hjälpa lite på traven när det gäller att se vad som funkar och inte funkar. Kanske litar jag inte tillräckligt mycket på min förmåga. Men det är på något sätt här som jag känner att kursen på Linnéuniversitetet om Att skriva historiska romaner skulle vara ett gyllene tillfälle att få den kunskap jag behöver. Och så min brist på tålamod. Allt ska helst ske nu, direkt, eller nyss.

Allmänt och blandat

Söndagsmorgon

Så länge jag haft egen lägenhet har det varit något särskilt med söndagsmornar. Eftersom jag ofta vaknar ganska tidigt kan jag njuta av tystnaden i huset. Ingen som rör sig, ingen TV, inget spring i trapphuset. Och det ger ett märkligt skönt lugn som jag inte upplever någon annan gång under veckan. Det är först nu framåt nio som jag kan höra att huset börjar vakna så smått.

Det är många gånger jag tyckt det varit jobbigt att vara en så utpräglad morgonmänniska, eftersom jag inte orkat med något direkt sent kvälls- och nattliv. Men nu när jag accepterat att det är så här jag funkar, så kan jag också se fördelarna med det och få ut mesta möjliga av livet.

Allmänt och blandat

Vad som blir och inte

Jag har ju tidigare här på bloggen skrivit om att jag funderat på att sätta mig på andra ställen och skriva, till exempel på olika caféer. Men det har inte blivit av. Ekonomin tillåter inte riktigt det just nu. Jag behöver spara pengarna till en skrivarkurs, och till annat. Så det får vänta. Men längtan att hitta ställen att sitta och skriva på har inte blivit mindre. Dessvärre känns det som om jag fått mindre utrymme för skrivandet på något sätt i mitt liv. Kanske för att jag vågat släppa taget om tisdagsskrivandet. Kanske kan det bli annorlunda och bättre på fredagar och lördagar, men jag jobbar på det. Hela tiden detta experimenterande och testande. Kanske måste jag acceptera att det tar tid med skrivandet. Mer tid än jag tror och vill att det ska göra. Acceptans och att utnyttjande av den tid jag har vore kanske något. Eller att fortsätta försöka hitta nya vägar att gå.

Mål, Skrivövningar och kreativitet

Hjärtat eller plånboken

Har suttit lite tid nu på morgonen och arbetat med ansökningstexter och personligt brev till Österlens folkhögskola. Sitter med tre olika textförslag att välja på, och det är svårt. Två av dem känns starkare än den tredje och det är väl egentligen där jag står och väger. De är ganska olika sinsemellan, och bra på varsitt sätt. Den ena hade jag tankar på att skicka redan när jag sökte i våras, men valde då en annan text. Kanske ska den få chansen den här gången istället? Svårt att veta vad som bär i en ansökan.

Sedan sitter jag också och våndas över om Österlen är rätt väg att gå. Den har många bra fördelar. Den är på distans, den har några närträffar på olika platser i landet som inte är obligatoriska, och jag kan fortsätta en andra termin med ett eget projekt. Det låter lockande. Men sedan är det utbildningarna på Linnéuniversitetet som jag också hittat som känns som perfekta alla tre.

1) Kreativt skrivande 1

2)  Att skriva historiska romaner

3) Att skriva barnlitteratur

Hjärtat kan tänka sig alla tre utbildningarna, och till detta då också Skrivarlinjen Distans på Österlens folkhögskola. Linnéuniversitetets utbildningar går på halvfart distans över ett år. Tänk att kunna kombinera två av kurserna på Linnéuniversitetet över ett år. Men det skulle kosta en hel del. Kanske runt 130 000 kr uppskattningsvis, eller mer. Och jag vill inte behöva låna. Kanske skulle jag kunna ta bidrag under en termin och sedan spara det jag har kvar av studiestödet till senare. Jag har fler saker som lockar utbildningsmässigt. Usch, det är så svårt, och jag vill så mycket. Att drömma kostar ingenting, men däremot att ta fart och försöka genomföra drömmarna kan ibland kosta en hel del. Och oavsett hur jag planerar så känns det som om atingen tiden eller pengarna inte räcker till. Jobba mer och spara ihop mer så man kan plugga i lugn och ro? Eller jobba mindre och få mer tid över till skrivandet och kanske få till det där som gör att jag till slut kan få in lite pengar på skrivandet. Ett ständigt övervägande och prioriterande som kan vara väldigt stressande emellanåt.

Nåväl… Dags att återgå till texterna så att jag i alla fall har en chans att komma in på en utbildning så småningom.

Allmänt och blandat

Gråväder

Dagen har rullat på igen och jag har inte fått gjort så mycket som jag tänkte från början. Men tröttheten måste få ta sin tid och plats. Det är bara det att jag har så stora krav å vad jag ska prestera. Men kraven ligger på skrivandet. Jag har ju faktiskt hunnit både handla, baka, se på lite film och vara lite social i eftermiddag.

Nu är det lite gråväder ute och jag sitter inne med levande ljus och bara myser.

Allmänt och blandat

Tystnaden

I mitt jobb är jag ofta väldigt social och möter massor av människor. Det blir automatiskt att jag ger mycket av mig själv. Det innebär också många ljudintryck då många barn finns i närheten. Ljud som rent fysiskt sätter sig i kroppen. Därför är det så skönt med tystnaden när jag är ledig. Det blir inte mycket av tv- och radiokonsumtion dagtid. Jag orkar helt enkelt inte med ljudet.

Men i tystnaden får jag också tid att möta mig själv och mina tankar. Något som inte bara är skönt utan också extra viktigt för att orka, tror jag.

Så mitt lunchråd blir att våga testa tystnaden och se vad du möter.

Allmänt och blandat

Vad jag vill?

Nu har jag formulerat ett första utkast till brev till skrivarkursens ansökan. Svårt. Jag vet ju vad jag vill och längtar efter. Känner det i hela kroppen. Men hur sätter man ord på det? Hur sätter man ord på sin bakgrund och vad man vill med skrivandet så att någon annan förstår hur viktigt det är?

 

Foto: HP
Foto: HP

Hur långt ska brevet vara? Det står inget om längden i informationen om vad ansökan ska innehålla. Hur personlig ska man vara? Hur mycket bakgrund ska man ge? Vad om mina tankar kring mitt skrivande ska jag berätta om? Det kan ju svämma över och bli en hel roman. Och hur personlig ska man vara? Hur detaljerad? Sist skrev jag ett brev som jag kan känna blev väldigt mycket som att arbetssökarbrev. Ska jag lägga upp det på annat sätt nu? Eller ska jag köra en annan stil. Utkastet har blivit annorlunda, mer utifrån hjärtat kanske. Men jag vet inte om det är rätt väg att gå. Just nu vet jag inte ens om den här utbildningen är rätt väg att gå. Jo, den passar bra, och möjligheten att börja med en utbildning på en termin och kunna fortsätta med en påbyggnadstermin med ett eget projekt är bra. Men kanske finns det kurser på Linnéuniversitetet i Kreativt skrivande på grundnivå som jag tror kanske egentligen skulle passa ännu bättre. Men de börjar inte till våren, utan till nästa höst. Lång tid att vänta. Men det finns minst tre kurser jag kan tänka mig att söka. Kurser på halvfart och distans under ett år. Jag kan tänka mig att söka alla tre och förhoppningsvis får jag chansen att kombinera två av dem för att läsa på heltid under ett år. Många tankar som snurrar.

Oavsett är det värt att prova att söka nu till våren för att se om det går bättre den här gången. Så därför är det dags att sätta igång med renskrivning och redigering av brevet, och hoppas att det räcker.

 

Allmänt och blandat

På löpande band

Torsdagar är sådana där dagar där saker ofta går i ett. Efter jobbet idag har jag hunnit med att både städa, jättetrevligt fika med en god vän och träna på gymmet. Löpbandet är betydligt roligare än jag trodde, och jag får nog se upp så jag inte tränar för mycket. Men dit är det nog en bit. Försöker hålla mig runt 50-60 minuter per gång, men ju mer jag tränar desto mer orkar jag.

Jag hade egentligen tänkt dela en bild på dagens fika, men sällskapet var så trevligt och fikat (kaffe och dubbel ostfralla) för gott, så det glömde jag alldeles bort att föreviga på bild. Istället delar jag en bild på dagens inköpta hallonmarmelad från delikatessbutiken Peter & Peter delikatesser. En liten delikatessbutik jag testade första gången för lite sedan för att inhandla en ”gå-borts”-presnt. Och jag gillade den. Butiken alltså. Liten, lagom mycket på hyllorna och lite lyxig känsla. Visst kostar marmeladen (fransk) mer än i en vanlig mataffär, men å andra sidan är det inga tillsatser i den. Ingredienser är hallon och rårörsocker. Inga konserveringsmedel eller E-ämnen. Känns ju bra för kroppen.

 

Foto HP
Foto HP

 

Tur att det finns saker att fylla magen med. Träningen gör mig hur hungrig som helst…

 

Allmänt och blandat

Hösten är här

Så har hösten kommit. Det var riktigt kyligt i morse när jag gick till jobbet. Kort arbetsdag, och jag gick direkt från jobbet ned till kyrkan på middagsbön.

Foto: HP
Foto: HP

Efter lunch blev det träning på gymmet under ungefär en timme. Jag har faktiskt vågat mig på att börja springa igen. Det är inga överväldigande tider eller distanser, men jag gör det, och det första gången på sådär 13 år. Känns faktiskt förvånansvärt bra. Särskilt som jag aldrig trodde mig om att börja löpträna igen efter mitt senaste Göteborgsvarv (21 km) i maj 2001, som jag tog mig igenom på något som knappast kan kallas grundkondition utan mer ren och skär envis tjurskallighet eftersom jag faktiskt hade anmält mig. Något nytt Göteborgsvarv är det väl knappast tal om för min del, men ändå roligt att börja föra lite bok över min träning för att se hur mycket jag orkar och hur utvecklingskurvan går. Och utmaningen ligger i att försöka behålla en sund inställning till bokförandet.

Sitter på paus lite med ansökan till skrivkursen vår. Har skickat lite ansökningstexter till skrivarvänner jag litar på för en titt och hjälp på traven i att välja och få texten så bra som möjligt. Det känns svårt att göra sig själv rättvisa på en enda ynka sida.

Allmänt och blandat

Vilodag

Inte mycket skrivande den här helgen, eftersom jag var borta igår och vilodag idag. Ny vecka snart och nya möjligheter. Jag har insett att det nog är fredag och lördag som får vara mina skrivardagar även om jag önskar att det sett annorlunda ut. Kanske får jag leva på längtan och drömmar de andra dagarna. Kanske nödvändigt för att behålla drivkraften och glöden. Ständigt dessa processer för att komma vidare och hitta rätt plats för mig själv och mitt skrivande.

Allmänt och blandat

Borta bra

Så har man varit borta på pastoratsläger i helgen. Alltid skönt att komma till Tallnäs stiftsgård en sväng. God mat, goda samtal och härliga människor. Allt i vacker miljö. Så jag kan bara konstatera att borta är bra. Men hemma, tja… Utan det ena, inte det andra. Alltid sover man nog bäst i sin egen säng. Fast visst behöver man dagarna borta också ibland för påfyllningens skull oc hatt komma ifrån vardagen.

Foto: HP
Foto: HP

Men för länge gör nog att man blir alldeles schack matt. Eller?

Foto: HP
Foto: HP
Allmänt och blandat, Mål, Skrivövningar och kreativitet

Nya tag

Ny fredag och senaste skrivarkursen är slut. Men är för den skulle inte särskilt sysslolös. Nu börjar det blir dags att planera för och jobba med att välja text, bearbeta text, och skriva personligtr brev till en ansökan till nästa termins skrivarkurs på Österlens folkhögskola. Kommer jag inte in den här gången heller (sökte för höstterminen, men kom inte in) så får jag helt enkelt söka bredare och fler kurser till hösten 2015. För jag tänker inte ge upp drömmen om att gå en skrivarkurs.

Utöver planerna och fixandet med skrivarkursen så finns fortfarande både en veckotidningsnovell och följetongen att jobba vidare med för att förhoppningsvis kunna sälja så småningom.

Har förresten redan börjat fixa och köpa in julklappar. Lika bra att vara ute i god tid och sprida ut inköpen lite. Men det är inte alltid helt lätt att veta vad man ska välja att köpa till olika människor. Inte för att jag handlar till jättemånga, men ändå.

 

Allmänt och blandat, Mål, Skrivövningar och kreativitet

Höstpyssel

Idag har det blivit jobb på förmiddagen. Och i eftermiddag har jag tränat på gymmet. Försöker börja utforma hur jag vill lägga upp veckans träningspass. Tänker mig också att föra träningsdagbok för att se om och hur jga förbättrar mig. Vilket jag hoppas att jag gör. Risken är bara med mig att jag har en tendens att göra allting väldigt intensivt. Det där med halvhjärtat finns liksom inte utan det är allt eller inget alls. Så jag får försöka hålla det hela på en rimlig, men ändå utmanande nivå.

På vägen hem kunde jag njuta av ännu blommande blommor. Det gör att jag inbillar mig att det fortfarande är lite sommar. Men de kyliga morgnarna skvallrar om att hösten är i antågande. Men vilka höstdagar det är just nu. Soligt och fint.

Foto: HP
Foto: HP

 

Fick den sista responsen på kursen i helgen också, och det känns som om det gått bra att få ihop följetongen. Sedan finns det fortfarande en del att fila på innan den är i säljbart skick. Funderar på om jag ska våga låta den ligga åt sidan ett tag för att börja jobba med en ansökan till en skrivutbildning till våren. Är rädd att jag aldrig kommer plocka upp den för att få den färdig då. Men kanske är det inte det som är det viktiga, utan kunskaperna jag fått med mig på vägen. Oavsett känner jag att jag fått en hel del erfarenhet. Men jag behöver förbättra mig ytterligare i mitt skrivande. Skönt i alla fall att jag inte behöver känna mig sysslolös på den fronten.

Allmänt och blandat

Långt ifrån färdig.

Sååå… Då har jag skickat in sista inlämningsuppgiften på kursen Att skriva romaner för svenska veckotidningar. Men följetongen är inte klar än. Jag har fortfarande saker att redigera, fixa och klara av. Bland annat det jag skrev om igår, att få till så att alla tre delarna är exakt på punkten (!) lika många tecken. Inte helt lätt som sagt. Sedan kanske jag behöver förstärka två av konflikterna lite, men det gäller bara att komma på hur. Tja… Bilden av att skrivarlivet skulle handla om att bara sitta och låta inspirationen flöda rasar alltmer för varje webbaserad kurs jag går. Känner verkligen att jag skulle behöva en längre kurs ”in real life” för att lära mig ännu mer av hantverket.

I förmiddags blev det dock inget skrivet alls, för då var jag på gymmet och fick introduktion på de olika maskinerna. En del kommer jag definitivt andvända mer än andra. Sedan får vi se vad det blir för resultat på kroppen. Har väl inte tänkt bli värsta muskulösa monstret, men starkare är väl inte så dumt…

Nu blir det lugna lördag resten av dagen tror jag…

Allmänt och blandat

Rätt ordning på bokstäverna?

Tja… Färdig blir man visst aldrig med skrivandet. Nu är följetongen nog till ganska stor del klar tror jag. Åtminstone hoppas jag det. Kanske behöver jag rätt till lite till och lägga till lite i historien för att få den bra. Lite mer action så att säga. Men att kunna hålla sig inom givet antal tecken är inte lätt. Och när allt är klart, har jag fått lära mig idag, så ska alla avsnitten vara exakt lika långa. Jag menar exakt på tecknet! Snacka om petgöra. Min hjärna blir trött bara av att tänka på det. Tur att att det finns en manick i programmet som räknar ord och tecken åt mig. Jag behöver ”bara” göra den lilla detaljen att ändra, fila och lägga till/ta bort samt formulera om så det blir rätt antal tecken.

Ser det ut som att det ryker ur öronen på mig, så kan det här vara problemet.

Mål

Klirr i kassan?

Läste i veckan ut boken Mer klirr i kassan: expertråden som formar din ekonomi av Patrick Grimlund och Magnus Hedström. De ses vanligtvis i tv-programmet Lyxfällan där de räddar folks ekonomi. Boken sägs forma min ekonomi, men jag skulle nog snarast säga att det är ganska basala råd och många självklarheter. Som dock ibland kan vara bra att påminna sig om. Men för att få nya idéer och hjälp med ekonomin när den redan är i hyfsad balans i alla fall, så är  det nog dags att läsa något annat.

Ny är dock inte kursen i att skriva följetong för veckotidningar. Där håller jag fortfarande på med att få ordning på lektion 10 och att redigera ihop och finjustera min följetong.

Sedan är det väl dags att gå och rösta också.

Allmänt och blandat

Processer, optimism och pessimism

Av någon anledning känns det som om det här är ett år med många processer. Jag funderar på hur jag ska kunna strukturera upp mitt skrivande så att det blir en naturlig och självklar del av livet, försöker testa mig fram och hitta något som fungerar.  Hur mycket tid vill jag att det ska ta, hur mycket vill jag jobba med skrivandet. Hur mycket är rimligt att arbeta med det? Och framför allt, hur mycket kan jag kräva av mig själv att jag hinner med? Kanske måste jag inse att jag faktiskt inte hinner så mycket som jag vill, och får vara nöjd med det jag gör. Eller så kan jag försöka jobba på lite till, och se om det bara är en vall jag behöver komma över, eller också lyssna på kroppen och vila om det är vad den säger att den vill ha

Förutom det har jag börjat lägga om träningen i höst. Det blir gymträning och kanske minimalt med simning och stavgång, som det ser ut just nu. Men sedan kan man ju alltid fösöka strukturera upp hur mycket tid jag vill lägga på varje redskap? Vilka redskap behöver jag satsa på? Ska jag köra samma sak oc hsamma tid på varje eller ändra? Som den rutinmänniska jag är blir det ju alldeles kaos i hjärnan!

Dessutom går jag och grunnar på om jag ska lägga om ekonomin och sparandet och i så fall hur? Ska jag ändra fokus? Dra ned några övriga utgifter någonstans? Eller tvärtom, spendera mera?

För det mesta i livet är jag rätt pessimistiskt lagd. Vid något tillfälle dök begreppet negativ realist upp, och det har jag tyckt passat ganska bra in på mitt liv. I skrivandet har jag kanske varit lite väl optimistisk och önskat, trott och velat att jag klarar betydligt mycket mer än jag faktiskt hinner med i verkligheten. Så som verkligheten ser ut i mitt liv. Det var det där ständiga sökandet efter balans i livet. Jag verkar ständigt återkomma till detta. Och ständigt är det som om det är processer på gång någonstans i livet, och aldrig blir man riktigt klar med något. Är det så det ska vara?

Allmänt och blandat

Det där med att våga vila…

…är inte alltid helt enkelt har jag märkt. Åtminstone inte att våga vila. Jag har jobbat hyfsat effektivt med första delen av min följetong fram till klockan 11 idag. Skulle egentligen vilja jobba på ett tag till, men det tar emot. Kanske borde jag våga vilan resten av dagen, eller i alla fall under några timmar, för att se om jag hinner göra lite till innan äventyren tar vid.

Det har varit en intensiv vecka med en hel del på jobbet som gjort att jag varit ganska trött. Och också haft en dag med rejäl spänningshuvudvärk. Kanske måste jag låta huvudet och kroppen vila, och vara nöjd med att jag fort gjort lite, och tillåta att skrivandet tar betydligt mycket mer tid och innehåller mer processer än jag vill. Jag vet att jag tjatar om detta, men jag måste nog inpränta det i mig själv med noggranhet. Samtidigt som jag inte heller bara kan vänta på inspiration, för då blir ingenting gjort. Det handlar väl om den där fina balansen som man alltid söker efter men sällan hittar. Jag hittar den sällan i alla fall…

Allmänt och blandat

Skymningsljus och småpill

Under de dryga fyra år jag pendlat till nuvarande jobb har jag ofta njutit av ljuset solnedgången ger över träden på stationen. Det sker under en tid på våren och en tid på höstenUnder denna tid, tillsammans med sommarmånderna är det faktiskt riktigt skönt att vänta på tåget. Men vintertiden är det inte lika kul. Mörkt och kallt. Men tåget är oftast i tid, och det är sällan det är ordentligt försenat.

 

Foto: HP
Foto: HP

 

Idag blir det till att köra småpillet på följetongen. Lägga in och justera tips på förändringa som gör den bättre och starkare. Förstärka en och annan konflikt. Se till att det inte förekommer stavfel, kolla tempusanvändningen så jag inte byter mitt i och så vidare. Det tar nog förresten mer än bara idag.

Resten av helgen blir ledig och full av äventyr.

 

Allmänt och blandat

Våga släppa taget

Jag har ju tidigre varit inne på det här med hur jag ska lägga upp min skrivande tid när jag är ledig. Jag har lagt stor press på mig själv att arbeta skrivande på tisdag eftermiddagarna och alltid känt mig lika besviken när jag inte lyckats få till det på det sättet som jag vill. Kanske för att jag aldrig varit, och aldrig kommer att bli någon eftermiddags- och kvällsmänniska. Jag jobbar helt enkelt bäst mellan 8 och 12 på förmiddagen, och det avspeglar sig i mitt skrivande liv också. Så kanske ska jag helt enkelt våga släppa skrivkravet på tisdagarna. Det som blir är en bonus. Och så kan jag satsa på rejäl träning, handling och tvätt på tisdagar istället, för att jobba undan sådant, och få mer tid över på fredagarna och lördagarna för skrivandet. Den tid som blir kvar på tisdagarna kan jag använda antingen till skrivande eller inläsning av böcker som kan vara bra att ha läst för att göra ett bra skrivande. Referensböcker på temat (t ex Att skriva bästsäljare) eller någon historisk faktabok eller roman eller något annat som gör att jag blir inspirerad och längtar efter skrivandet. Jag tror jag ska försöka jobba på det under hösten.

Allmänt och blandat

Rundgång

Så har man testat gymmet i sim- och sporthallen för första gången… Och kära nå´n, det kanske jag skulle väntat med någon dag eller två… Hade rejäl spänningshuvudvärk igår, vilket gjorde att kroppen varit lite smått opigg idag. 20 minuter löpband och jag kände mig smått groggy, men gav mig i alla fall på roddmaskinen. Sitta och träna borde ju funka bättre liksom. Jodå… Jag klarade att ro 5 km på 29 minuter. Det tycker jag är helt okej första gången. Men jag som tänkt mig att simma av lite lugnt i bassängen sedan fick ge upp den tanken, och efter viss rengöring av mig själv, så fick jag i lugnt tempo promenera hem igen. KÄnner mig lite smått trött i både kroppen och huvudet. Men testa igen gör jag gärna, och hoppas det går bättre och lättare att fatta vad och hur jag kan göra efter en genomgång av prylarna där. Jag gick runt och tittade lite i lördags efter att jag förnyat årskortet och lagt till gymdelen. Och första tanken var ungefär: ”Hjälp vilka monster! Ska jag brottas med dem?” Jag får försöka bekämpa de där monstren lite i taget.