Att våga semester

Jag har en tendens märker jag att kräva väldigt mycket av mig själv skrivarmässigt när jag är ledig från jobbet. Då ska jag liksom trycka in allt skrivande jag inte hinner med annars, men längtar efter. Samtidigt – jag har säkert skrivit om det tidigare – märker jag att jag faktiskt hinner med mer när jag sänker kraven. Krampen blir liksom mindre. Det jag hinner, det blir gjort och då kommer också lusten i skapandet.

I början på veckan var jag i Göteborg på besök. Blev härligt bortskämd med bland annat ett besök på konstmuseet. Förutom att muséet var svalt och skönt i ett annat väldigt sommarhett Göteborg, så var det massor av tavlor som var berättelser i sig. Små detaljer som man hittade först efter en stunds betraktande. Personer som man undrade vart de var på väg, vilken relation de har, vad de pratar om etc… Jag skulle vilja konsumera så mycket mer kultur i den här formen just för att hitta mer inspiration och glädje. Det fyller också på min egen skaparlust där jag är nu.

Så, kanske lika bra att sluta underskatta vilan och lita på att det är då det händer!

Annonser

Äntligen!!!

Nu kommer äntligen åskan! Kanske kan en ordentlig urladdning få temperaturen att sjunka.

Funderar också vidare på om det inte vore idé att skriva mer på andra platser än hemma. Det lockar. Bara med den lilla detaljen att göra som J.K. Rowling och skriva på café kommer kosta mer än jag har budget för. Och det kommer sätta sig på vikten om det inte finns nyttigheter 😉 Och billigaste stället är fullt av trevligt folk som jag känner. Då blir inte mycket gjort av det jag vill få gjort. Trevligt dilemma!

Jag får klura vidare. Kanske kan man fikskriva ett par gånger per månad och försöka budgetera för det… Något att jobba på.

Nu är både åskan och blixten här. Dags att mysa!

Fläktande värmeslag

Med näst intill värmeslag på balkongen går det inte att tänka skrivande. (Eller också valde jag att faktiskt ha helt semester idag.)

Värmeslag Foto: HP

Värmeslag
Foto: HP

Skönt i alla fall att det fläktar lite grand, tack vare att man ordnat tvärdrag i lägenheten.

Årets gardin Foto: HP

Årets gardin
Foto: HP

Och en ordentligt kall törstsläckare fick det bli också för en gångs skull. Är kanske inte alltid helt bra att bälga i sig vätskedrivande muggar med te när temperaturen ligger runt 30 plusgrader. Dem får man ta vid minusgraderna istället. Men jag hoppas jag slipper 30 minus. Där räcker det gott och väl med 5.

Dagens törstsläckare Foto: HP

Dagens törstsläckare
Foto: HP

 

Kreativt kaos

Kreativt kaos Foto: HP

Kreativt kaos
Foto: HP

 

Är det detta som kallas kreativt kaos? Jag vet faktiskt inte riktigt i vilken ände jag ska börja. Men jag får väl köra en stund och sedan ta fikapaus. Jag älskar fikapaus! Och stora rymliga temuggar. Av någon anledning funkar det bra att sitta och skriva och dricka te samtidigt. Jag tänker liksom bättre med en temugg i närheten. Det är som om temuggen och kreativiteten hör ihop.

Dags att faktiskt försöka göra lite nytta också, semestern till trots! 🙂

Att göra roligare

Inspirerande fika Foto: HP

Inspirerande fika
Foto: HP

 

Jag gjorde slag i funderingarna från i förmiddags om att ge mig ut och fika. Jag misstänker att det lilla arbete jag fick gjort med mitt synopsis misstänker jag är det enda jag får gjort idag, och att jag inte ens hade fått gjort det om jag inte tog mig iväg. Konstigt nog brukar det vara tvärtom. Tar jag mig hemifrån får jag inget gjort, men är jag kvar hemma kan jag få massor gjort. Kanske får jag jobba lite med var och hur jag skriver, och med mina förväntningar på hur mycket jag ”ska” få gjort för att det ska vara okej… Mäts mitt arbete i antalet ord? Är tänkandet okej? Läsande? Arbetet med bakland/synopsis? Det är så mycket mer än att bara få ner orden och känslorna i själva historien. Och jag måste låta det få ta den tid det tar.

Nödvändigt tråkgöra

20140719_092242

Foto: HP

Jag börjar alltmer motvilligt inse nödvändigheten i att faktiskt ha en god grund att stå på innan jag börjar skriva. Vilket innebär att jag behöver ha mitt så kallade ”bakland” klart för mig. Bakland kallas all den information jag som författare vet om min historia, personerna, deras liv och känslor, saker som hänt, politisk åsikt, religiös uppfattning mm. Allt som helt enkelt inte kommer fram i historien jag skriver. Plus då att jag måste ha klart och tydligt synopsis skrivet för att historien inte ska spreta iväg på egen hand. Otroligt tråkigt att bygga upp, men ack så nödvändigt för att historien ska bli så mycket bättre i slutänden. Ett evighetsgöra dock när man tänker sig något annat än en kort liten novell, utan mer av ett romanprojekt som spänner över sådär ett halvår. Och då har jag ändå dragit ned tidsperspektivet som först sträckte sig över närmare två år. Kanske skulle behöva en serie för att hinna med det. Men har jag idéer så det räcker?

Nåja… Det räcker väl kanske med att börja jobba och spåna och tänka. Men ju mer jag tänker, desto mer kramp verkar det som att det blir. Kanske behöver jag sätta mig på andra ställen som kan ge mig lite inspiration, precis som på Ronnum…  Bulle? Kaffe? Fika någon annanstans än hemma? Lockar, men… Nåja, vi får se var det landar någonstans…

Att få ny kraft

Ronnums herrgård

Ronnums herrgård Foto: HP

Det är skönt med lite ledighet och semester för att få ny kraft, ta dagarna lite som de kommer och bara vara. Några dagar nu under första semesterveckan tillbringade jag på mysiga Ronnums herrgård i Vargön utanför Vänersborg. Herrgården är från 1700-talet, om jag förstått det rätt. Lugna dagar då jag la bort både klockan och prestationskraven, och gissa vad som hände?! Det dök upp massor av idéer i huvudet. Kom massor av scener och jag fick nya perspektiv på hur jag skulle skriva min historia. Jag kom hem med massor av ny energi. Kanske är det något jag borde tillåta mig att göra oftare. Både att åka iväg till platser som kan ge mig inspiration till det jag vill skriva om, men också att våga sätta mig på andra platser och skriva. Oftast sitter jag hemma vid matsalsbordet i vardagsrummet och skriver för hand, eller vid datorn. (Det senare gör att jag alltför lätt sitter och surfar bort massor av värdefull skrivtid.) Men på semestern satt jag ofta vid fikaborden utanför herrgården eller i lobbyn och skrev, och det gick förvånansvärt bra. Jag fick massor gjort. Kanske ska jag försöka våga mig på det lite oftare och se vad som händer med effektiviteten och texterna. Även om det gör att det försvinner en del fikapengar på caféer eller liknande.